Nyckeltalen, och vad de faktiskt betyder

Styrräntan är den ränta som styr till vilka räntor bankerna kan placera och låna pengar i Riksbanken. Den är Riksbankens viktigaste penningpolitiska verktyg, och direktionen har normalt åtta schemalagda penningpolitiska möten under ett år.

Vad det påverkar. Bankernas in- och utlåningsräntor i Riksbanken påverkar i sin tur bankernas räntor på lån och sparkonton. En högre styrränta gör det dyrare att låna, vilket dämpar efterfrågan i ekonomin och får priserna att stiga långsammare. Effekten kommer inte direkt utan sipprar genom ekonomin under månader.

Källa: Riksbanken (observation 2026-09-23)

Räntan på en statsobligation med tio års löptid är vad staten betalar för att låna pengar i tio år. Den sätts inte av någon myndighet utan av utbud och efterfrågan på andrahandsmarknaden.

Vad det påverkar. Den långa räntan speglar vad marknaden tror om inflation och ränteläge många år framåt. Bundna bolåneräntor och företagsobligationer prissätts med den långa räntan som utgångspunkt, så den styr mer av de långa lånekostnaderna än styrräntan gör.

Källa: Riksbanken (observation 2026-09-22)

Hur många kronor en euro kostar. Sverige har rörlig växelkurs, så kursen bestäms på valutamarknaden och inte av Riksbanken. Riksbanken publicerar en daglig mittkurs.

Vad det påverkar. En svagare krona gör importerade varor dyrare räknat i kronor, vilket höjer priserna i butik med viss fördröjning. Den gör samtidigt svensk export billigare för köparen. Euroområdet är Sveriges närmaste handelsområde, så den här kursen väger tungt.

Källa: Riksbanken (observation 2026-09-22)

Hur många kronor en amerikansk dollar kostar. Även denna kurs sätts på valutamarknaden och publiceras dagligen av Riksbanken.

Vad det påverkar. Råvaror som olja och metaller prissätts i dollar på världsmarknaden. När dollarn stiger mot kronan blir drivmedel och importerade insatsvaror dyrare även om världsmarknadspriset står stilla.

Källa: Riksbanken (observation 2026-09-22)

KPIF är konsumentprisindex med fast ränta. Det mäter samma varukorg som KPI men påverkas inte direkt av ändrade räntesatser för hushållens bolån, så Riksbankens egna räntebeslut slår inte igenom i måttet. Talet visar hur mycket priserna stigit de senaste tolv månaderna. SCB beräknar och publicerar det varje månad.

Vad det påverkar. KPIF är målvariabeln för penningpolitiken: Riksbankens mål är en ökningstakt på 2 procent per år. Avviker utfallet varaktigt från målet är det ett skäl att ändra styrräntan. För hushållen är talet ett mått på hur snabbt löner och sparande tappar köpkraft.

Källa: SCB (observation 2025-12)