Hoppa till innehållet
Ekonomiskola
gratis, i din egen takt

En skola, inte en rådgivare

Ekonomiskola förklarar hur saker fungerar och hur man räknar. Vi säger aldrig vad du ska göra med dina pengar.

Hållningen

Ekonomiskola ger ingen rådgivning. Vi rekommenderar inga produkter, har inga affiliatelänkar och nämner inga banker, fondbolag, försäkringsbolag eller mäklare som alternativ. Det finns ingen sida här där någon tjänar pengar på att du klickar vidare.

Skälet är enkelt. I samma sekund som en sajt börjar peka ut vad som är ett bra val blir den svår att lita på, eftersom läsaren inte kan se vad som ligger bakom rekommendationen. En skola har ett annat uppdrag: att förklara mekaniken så väl att du själv kan avgöra.

Så när en lektion tar upp lån beskriver den vad ränta är, vad amortering är och hur de räknas. Den säger inte om du ska låna. När en lektion tar upp fonder beskriver den vad en avgift gör med kapitalet över tid. Den säger inte vilken fond du ska välja.

Så är skolan byggd

Innehållet är uppdelat på 3 kurser med sammanlagt 44 lektioner. Lektionerna inom en kurs är numrerade och bygger på varandra, men går att läsa fristående om du redan kan det tidigare. Varje lektion har ett räkneexempel, en lista över vanliga missförstånd och en sammanfattning.

Ordlistan har 79 termer från A till Ö. Varje term har en definition på en mening, som är den som visas i listor, och en längre förklaring med ett exempel. Begrepp i lektionstexten länkar till sin egen ordlistesida, och varje ordlistesida länkar tillbaka till lektionen där begreppet lärs ut.

Räknarna räknar i din webbläsare. Ingenting skickas till någon server och ingenting sparas. Samma sak gäller proven: de rättas lokalt, resultatet försvinner när du lämnar sidan och det finns ingen inloggning.

Källor och faktakontroll

Varje sakuppgift om regler, procentsatser och belopp är kontrollerad mot en svensk myndighet. Källan står i sidfoten på den lektion eller det begrepp som använder uppgiften, tillsammans med det datum då den kontrollerades.

Uppgifter som ändras varje år, till exempel skiktgräns, prisbasbelopp och momssatser, skrivs alltid ut med årtal. Går en uppgift inte att belägga hos en myndighet skriver vi om mekaniken utan siffran i stället för att gissa.

Nyckeltalen på nyckeltalssidan hämtas direkt från Riksbankens och SCB:s öppna gränssnitt, med datum och källa för varje tal. Ett tal som inte gick att hämta visas inte alls.

Myndigheter vi använder

  • Skatteverket, 15 sidor
  • SCB, 7 sidor
  • Pensionsmyndigheten, 5 sidor
  • Riksbanken, 4 sidor
  • Bolagsverket, 3 sidor
  • Konsumentverket, 3 sidor
  • verksamt.se (Bolagsverket, Skatteverket och Tillväxtverket), 3 sidor
  • Finansinspektionen, 2 sidor
  • Björn Lundén: Likviditet, så räknar du (branschtal ur SCB:s branschstatistik 2025), 1 sida
  • Ekonomifakta, ordlista: Alternativkostnad, 1 sida
  • Ekonomifakta, ordlista: Budgetunderskott, 1 sida
  • Ekonomifakta, ordlista: Kapitalism, 1 sida
  • Ekonomifakta, ordlista: Komparativa fördelar, 1 sida
  • Ekonomifakta, ordlista: Progressiv skatt, 1 sida
  • Ekonomifakta: Penningmängden, 1 sida
  • Europaportalen: EU-ländernas budgetbalans, 1 sida
  • Eurostat, 1 sida
  • Fortnox: Vad är kassalikviditet?, 1 sida
  • Företagskällan: David Ricardo, komparativa fördelar i handelsteorin, 1 sida
  • Nationalencyklopedin: Kapitalism, 1 sida
  • Nationalencyklopedin: Komparativ fördel, 1 sida
  • Politikkollen: Vad är kapitalism?, 1 sida
  • Riksbanken: Var hittar man statistik över mängden pengar i samhället?, 1 sida
  • Riksgälden: Fakta om statsskulden, 1 sida
  • Riksgälden: Frågor och svar om statsskulden, 1 sida
  • Riksgälden: Vad styr statsskuldens storlek?, 1 sida
  • SCB: Nyckeltalshandboken, 1 sida
  • SCB: Penningmängd, 1 sida
  • Skatteverket: När ska man betala statlig inkomstskatt och hur hög är den?, 1 sida
  • Tankesmedjan Tiden: Sådan är kapitalismen (Göran Therborn), 1 sida
  • UC: Kassalikviditet, 1 sida
  • verksamt.se, 1 sida
  • Wikipedia: Alternativkostnad, 1 sida
  • Wikipedia: Budgetunderskott, 1 sida
  • Wikipedia: Kapitalism, 1 sida
  • Wikipedia: Kassalikviditet, 1 sida
  • Wikipedia: Komparativa fördelar, 1 sida
  • Wikipedia: Penningmängd, 1 sida
  • Wikipedia: Progressiv skatt, 1 sida
  • Örebro universitet: Data sedan år 1620 visar penningmängdens roll i att förutspå inflation, 1 sida

Fullständig källförteckning

Fel i texten

Regler ändras och vi missar saker. Hittar du något som inte stämmer, skriv till info@ekonomiskola.se och peka gärna ut vilken sida det gäller. Vi rättar och uppdaterar kontrolldatumet.