Lönen som står i anställningsavtalet är sällan samma summa som landar på kontot. Mellan bruttolön och nettolön ligger flera steg: grundavdrag, kommunal skatt, eventuell statlig skatt och skattereduktioner. Den här lektionen går igenom de stegen, och visar med ett räkneexempel hur mycket av vägen som går att räkna på med de uppgifter som finns tillgängliga.
Vad som händer mellan bruttolön och nettolön
Bruttolön är lönen innan något är draget. Den är också utgångspunkten för arbetsgivarens kostnad, eftersom arbetsgivaren utöver bruttolönen betalar arbetsgivaravgifter, för de flesta födda 1959 eller senare 31,42 procent ovanpå lönen (Skatteverket, kontrollerat 2026-09-22). Den kostnaden syns aldrig på lönebeskedet, men den är en del av varför bruttolönen inte är samma sak som vad en anställd kostar arbetsgivaren.
Innan skatten räknas ut får alla med förvärvsinkomst ett grundavdrag, ett avdrag som automatiskt minskar den inkomst skatten räknas på. Avdragets storlek varierar med inkomstens nivå, och exakta beloppsnivåer tas inte upp här. Det som är kvar efter grundavdraget kallas den beskattningsbara inkomsten, och det är den som kommunal och eventuell statlig skatt räknas på.
Den kommunala skatten, som går till kommun och region, låg 2026 i genomsnitt på 32,38 procent (SCB, kontrollerat 2026-09-22). Det är ett riksgenomsnitt, inte en och samma siffra i hela landet, eftersom varje kommun och region beslutar om sin egen skattesats. Statlig inkomstskatt tillkommer bara på den del av den beskattningsbara inkomsten som överstiger skiktgränsen, som för inkomståret 2026 är 643 000 kronor, med en skattesats på 20 procent på den överskjutande delen (Skatteverket, kontrollerat 2026-09-22). Skiktgränsen ska inte blandas ihop med brytpunkten, som för den som inte fyllt 66 år vid inkomstårets ingång är 660 400 kronor i bruttoinkomst, alltså innan grundavdraget är draget (Skatteverket, kontrollerat 2026-09-22).
Till sist kan jobbskatteavdraget minska den kommunala skatten ytterligare. Det gäller bara mot den kommunala inkomstskatten, aldrig mot statlig skatt, fastighetsskatt eller fastighetsavgift, och kan aldrig bli större än den kommunala skatten. Pension, sjukpenning, föräldrapenning och a-kasseersättning ger inte rätt till jobbskatteavdrag, eftersom avdraget är kopplat till arbetsinkomst (Skatteverket, kontrollerat 2026-09-22).
Varför det spelar roll
Att förstå stegen gör det lättare att se varför en löneförhöjning inte ger lika mycket extra i plånboken som den ger på papperet, och varför två personer med samma bruttolön i olika kommuner kan få olika nettolön. Det är också bruttolön mot nettolön som ofta ställer till det när en budget ska stämmas mot verkligheten, eftersom det bara är nettolönen som faktiskt går att räkna med i den.
Räkna själv
Ett exempel med en bruttolön på 32 000 kronor i månaden, alltså 384 000 kronor om året, långt under skiktgränsen på 643 000 kronor. Grundavdraget i exemplet är ett antagande på 24 000 kronor om året, bara för att visa hur uträkningen hänger ihop. Det verkliga beloppet varierar med inkomsten och fastställs av Skatteverket.
| Post | Belopp per månad |
|---|---|
| Bruttolön | 32 000 kr |
| Antaget grundavdrag (exempel) | 2 000 kr |
| Beskattningsbar inkomst | 30 000 kr |
| Kommunal skatt (32,38 procent) | 9 714 kr |
| Statlig skatt (under skiktgränsen) | 0 kr |
| Nettolön, före eventuellt jobbskatteavdrag | 22 286 kr |
Kommunal skatt räknas ut som 30 000 kronor gånger 32,38 procent, vilket blir 9 714 kronor. Eftersom den beskattningsbara inkomsten ligger långt under skiktgränsen tillkommer ingen statlig skatt. Nettolönen innan jobbskatteavdraget landar då på 32 000 minus 9 714, det vill säga 22 286 kronor. Jobbskatteavdraget skulle minska den kommunala skatten ytterligare, men eftersom det exakta beloppet beror på inkomstens storlek och inte finns med här som en fast siffra, stannar exemplet vid det här steget.
Redan innan jobbskatteavdraget räknas in motsvarar den kommunala skatten i exemplet, 9 714 kronor, drygt 30 procent av bruttolönen på 32 000 kronor. Jobbskatteavdraget minskar den andelen ytterligare, men exakt hur mycket går alltså inte att sätta en siffra på i det här exemplet.
Vanliga missförstånd
- Att tro att grundavdraget är samma belopp för alla. Det varierar med inkomsten.
- Att blanda ihop skiktgränsen, som gäller den beskattningsbara inkomsten, med brytpunkten, som gäller bruttoinkomsten innan grundavdraget är draget.
- Att tro att statlig skatt på 20 procent tas ut på hela inkomsten så fort skiktgränsen är passerad. Den tas bara ut på delen som överstiger gränsen.
- Att tro att jobbskatteavdraget gäller alla typer av inkomst. Pension och flera bidrag ger inte rätt till avdraget.
I nästa lektion, sparande, går vi vidare till vad som händer med nettolönen när en del av den ska sparas i stället för att spenderas.