När kronan blir svagare eller starkare mot euron och dollarn skrivs det om i nyheterna, men vad betyder det egentligen för priset på en vara som tillverkas utomlands? Den här sista lektionen i nationalekonomikursen går igenom hur växelkurser fungerar, varför Sverige som liten öppen ekonomi är beroende av handel med andra länder, och hur du räknar om ett pris i utländsk valuta till kronor.
Vad det är
Sverige har rörlig växelkurs, vilket innebär att kronans värde mot andra valutor bestäms på marknaden, genom utbud och efterfrågan på kronor, och inte fastställs av Riksbanken. Riksbanken publicerar dagligen räntor och valutakurser, men styr inte växelkursen direkt på det sätt som den styr styrräntan. Kursen rör sig i stället upp och ner beroende på bland annat handelsflöden, ränteskillnader mellan länder och hur investerare bedömer den svenska ekonomin.
Det här hänger ihop med att Sverige är en öppen ekonomi: en relativt liten ekonomi med omfattande handel och kapitalrörelser med resten av världen. Sveriges export domineras av maskiner och transportmedel, inklusive vägfordon, av bearbetade varor som papper, papp, järn, stål och andra metaller, samt av kemiska produkter, bland annat medicinska och farmaceutiska varor. Eftersom en så stor del av det som produceras i Sverige säljs till andra länder, och en stor del av det som konsumeras här köps in utifrån, påverkas svensk ekonomi tydligt av både växelkursens rörelser och efterfrågan i andra länder.
Varför det spelar roll
Växelkursen påverkar priset på allt som importeras, direkt eller indirekt. Ett svenskt företag som köper in komponenter eller varor prissatta i euro eller dollar betalar mer i kronor räknat när kronan försvagas, även om priset i den utländska valutan inte ändras alls. Det priset förs ofta vidare till konsumenter, vilket gör att rörelser i växelkursen kan bidra till inflation i Sverige, på samma sätt som andra kostnadsökningar gör.
Omvänt gynnas svenska exportföretag ofta av en svagare krona, eftersom deras varor blir billigare för köpare i andra länder räknat i den lokala valutan, vilket kan öka efterfrågan på svensk export. En starkare krona har motsatt effekt: importvaror blir billigare för svenska köpare, men svensk export kan bli dyrare och mindre konkurrenskraftig utomlands. Handeln med omvärlden är därför en del av det som bygger BNP, tillsammans med hushållens konsumtion, företagens investeringar och den offentliga sektorns utgifter.
Det här avslutar kursens genomgång av hur en hel samhällsekonomi hänger ihop, från utbud och efterfrågan, via inflation och styrränta, till BNP, arbetsmarknad, statens budget och till sist handeln med omvärlden. För att testa vad som fastnat finns provet i nationalekonomi, och hela kursen med alla lektioner samlad finns på kursens sida.
Räkna själv
Anta att en vara som köps in från ett annat land är prissatt till 100 euro av den utländska leverantören (ett exempel, ingen aktuell kurs). Vid en växelkurs på 11,20 kronor per euro kostar varan omräknat 1 120 kronor.
Om kronan sedan försvagas med 5,0 procent mot euron stiger växelkursen till 11,20 × 1,05, alltså 11,76 kronor per euro. Leverantörens pris i euro är oförändrat, 100 euro, men omräknat i kronor blir kostnaden nu högre.
| Växelkurs (exempel) | Pris i kronor för en vara på 100 euro | |
|---|---|---|
| Före försvagning | 11,20 kr/euro | 1 120 kr |
| Efter 5,0 procents försvagning | 11,76 kr/euro | 1 176 kr |
I det här exemplet blev samma vara, till samma pris i euro, 56 kronor dyrare i kronor räknat efter att kronan försvagats. Ett svenskt företag som importerar varan får antingen ta den kostnaden själv eller föra den vidare i sitt eget pris, vilket är precis den mekanik som kopplar ihop en svagare krona med högre priser i Sverige.
Vanliga missförstånd
- Riktningen på kronans rörelse blandas ihop. En “svagare” eller “försvagad” krona betyder att det krävs fler kronor för att köpa en enhet utländsk valuta, vilket gör importvaror dyrare, inte billigare.
- Riksbanken tros bestämma växelkursen direkt. Sverige har rörlig växelkurs, vilket betyder att kursen bestäms på marknaden. Riksbanken publicerar kurser men styr dem inte på samma sätt som styrräntan.
- Öppen ekonomi tolkas som “helt fri handel utan några regler”. Begreppet beskriver i stället att en ekonomi är förhållandevis liten och har omfattande handel och kapitalrörelser med omvärlden, inte avsaknaden av regler.
- Handel med omvärlden tros vara hela BNP. Export och import är en del av det som bygger BNP, tillsammans med bland annat hushållens konsumtion och företagens investeringar, inte den enda beståndsdelen.