Bakom nästan varje förändring i bankernas ränta, oavsett om det gäller sparkontot eller bolånet, ligger ett beslut från Riksbanken, Sveriges centralbank, om vad som kallas styrräntan. Det är Riksbankens huvudsakliga verktyg för att försöka hålla inflationen nära sitt mål, och mekaniken bakom verktyget är enklare än den kan låta.
Vad det är
Styrräntan är den ränta som styr till vilka räntor bankerna kan placera och låna pengar i Riksbanken. Bankernas in- och utlåningsräntor i Riksbanken påverkar i sin tur bankernas räntor på lån och sparkonton. Höjer Riksbanken styrräntan blir det dyrare för bankerna att låna pengar av varandra och av Riksbanken, en kostnad som normalt förs vidare till både in- och utlåningsräntor mot kunder, inklusive rörlig ränta på bolån, som följer med förändringar i styrräntan tydligare och snabbare än en bunden ränta gör.
Att just räntan är huvudverktyget beror på att den är ett brett verkande styrmedel: en förändring av styrräntan påverkar praktiskt taget alla räntor i ekonomin på en och samma gång, i stället för att rikta sig mot en enskild bransch eller grupp. Penningpolitiken, alltså beslut om räntan, skiljer sig på så sätt från finanspolitiken, som är statens budget, skatter och offentliga utgifter. De två verktygen kan dra åt samma håll eller åt olika håll under en och samma period, men det är Riksbanken, inte regeringen, som beslutar om styrräntan.
Varför det spelar roll
Kopplingen mellan styrräntan och inflation går via just den här kedjan. En högre styrränta leder till att bankerna höjer sina räntor, vilket gör att hushåll och företag lånar och handlar mindre. Med svagare efterfrågan i ekonomin stiger priserna långsammare. Målet Riksbanken siktar mot är en ökningstakt på 2 procent per år för KPIF, och penningpolitiken är det huvudsakliga verktyget för att försöka hålla den takten stabil över tid.
Rörelsen går även åt andra hållet för den som sparar. Höjer Riksbanken styrräntan brukar även bankernas inlåningsräntor, alltså räntan på sparkonton, röra sig uppåt, eftersom det är en del av samma kedja mellan Riksbankens ränta och bankernas egna räntor, om än med olika hastighet och olika utfall hos olika banker.
Besluten om styrräntan fattas inte löpande utan vid bestämda tillfällen: Riksbankens direktion har normalt åtta schemalagda penningpolitiska möten under ett år, där räntenivån utvärderas mot den samlade bilden av inflation, konjunktur och andra ekonomiska signaler. Mellan mötena ligger styrräntan fast, vilket gör att den som följer räntedebatten i praktiken följer en handfull bestämda tillfällen per år snarare än ett löpande flöde av beslut.
Hur hela den här väven av produktion, sysselsättning och prisförändringar sammanfattas i ett enda mått är ämnet för nästa lektion, om BNP och konjunktur.
Räkna själv
En rörlig bolåneränta som följer styrräntan slår direkt på månadskostnaden för den som har lån. Tabellen visar hur räntekostnaden för ett lån på 2 000 000 kronor förändras när räntan höjs med en procentenhet, räknat som lånebelopp gånger årsränta delat med 12.
| Ränta per år | Räntekostnad per månad | |
|---|---|---|
| Före höjning | 3,5 procent | 5 833 kr |
| Efter höjning med en procentenhet | 4,5 procent | 7 500 kr |
| Skillnad | 1,0 procentenhet | 1 667 kr mer per månad |
Höjningen med en enda procentenhet ger i det här exemplet 1 667 kronor mer i räntekostnad varje månad, utan att något annat i lånet har förändrats. Det är precis den mekaniken, en högre styrränta ger en högre lånekostnad, som dämpar hur mycket hushåll väljer att låna och konsumera när Riksbanken höjer räntan. Ju större lånebeloppet är, desto större blir också den kronmässiga effekten av samma procentenhet, vilket är en del av förklaringen till att förändringar i styrräntan märks olika mycket beroende på hur skuldsatt ett hushåll är.
Vanliga missförstånd
- Styrräntan och bolåneräntan uppfattas som samma sak. Styrräntan är Riksbankens ränta mot bankerna, bolåneräntan sätts av bankerna själva och innehåller även deras egen marginal, men den rör sig i regel i samma riktning.
- En ändring av styrräntan uppfattas som något som syns i plånboken samma dag. Genomslaget tar tid, särskilt för den som har bunden ränta, som inte påverkas förrän bindningstiden löper ut.
- Riksbanken uppfattas som att den bestämmer priserna i affärerna. Riksbanken påverkar efterfrågan i ekonomin via räntan, den sätter inga priser direkt.
- Penningpolitiska beslut uppfattas som något som kan fattas när som helst. Besluten tas vid ett begränsat antal schemalagda möten om året, normalt åtta stycken.