Styrräntan är den ränta som Riksbanken tillämpar när bankerna lånar eller placerar pengar hos Riksbanken. Den påverkar i sin tur vilka räntor bankerna själva sätter på lån och sparkonton till hushåll och företag. Höjer Riksbanken styrräntan brukar bankerna höja sina utlåningsräntor, vilket gör det dyrare att låna. Det gör att människor och företag handlar och lånar mindre, vilket bromsar hur snabbt priserna stiger. Sänks styrräntan i stället verkar mekaniken åt andra hållet.
Beslut om styrräntan fattas av Riksbankens direktion, som normalt har åtta schemalagda penningpolitiska möten under ett år. Mellan mötena kan direktionen även fatta extra beslut om det behövs.
Ett sätt att visa hur mycket styrräntan kan påverka en privatekonomi: höjs styrräntan med en procentenhet och det slår igenom fullt ut på ett rörligt bolån på 2 000 000 kronor, ökar räntekostnaden med 20 000 kronor om året.
En vanlig sammanblandning är att tro att styrräntan är samma sak som räntan du själv betalar på ditt lån. Så är det inte: styrräntan påverkar bankernas egna räntor, men det är bankerna, inte Riksbanken, som sätter räntan du faktiskt ser på ditt låneavtal.