En buffert är pengarna som ska finnas där redan innan något oväntat händer, inte pengar som ska plockas fram och räknas ut i efterhand. Hur stor den behöver vara och var den ska ligga beror på vad den faktiskt är till för: att snabbt kunna betala för något oplanerat utan att behöva låna eller sälja annat.
Vad det är
En buffert är en summa pengar som ska vara enkel att komma åt när den behövs, alltså ha hög likviditet. Det är just tillgängligheten som skiljer en buffert från annat sparande: pengarna ska gå att ta ut samma dag eller inom några dagar, inte vara låsta eller bero på att något annat säljs först. Ett vanligt sätt att bygga upp en buffert är genom månadssparande, att regelbundet sätta av en summa varje månad tills bufferten är på plats.
Ligger bufferten på ett sparkonto är insättningsgarantin relevant, ett skydd för pengar på konton hos institut som omfattas av garantin. Vilka konton som faktiskt omfattas går att kontrollera, och det är en del av bilden oavsett hur stor bufferten är.
Varför det spelar roll
En buffert som inte går att komma åt snabbt fyller inte sin funktion, även om pengarna finns någonstans. Om bufferten i stället är bunden, till exempel i en sparform där uttag tar tid eller kostar pengar, är den inte längre en buffert i praktiken utan ett annat slags sparande. Det är skillnaden mellan likviditet och avkastning som ligger bakom: pengar som ska gå snabbt att nå kan sällan samtidigt vara placerade för att växa så mycket som möjligt, de två målen drar åt olika håll.
Att bygga upp bufferten via ett regelbundet månadssparande gör själva uppbyggnaden förutsägbar. I stället för att vänta på ett enstaka tillfälle med extra pengar över går det att räkna ut, utifrån ett valt månadsbelopp, hur lång tid det tar att nå en viss summa.
Bufferten fyller sin funktion i flera olika situationer, inte bara vid en enskild akut utgift. En trasig vitvara, en oväntad reparation eller en period utan inkomst är olika typer av händelser, men gemensamt för dem är att de kräver pengar som går att få tag på direkt, inte pengar som är bundna i något som behöver säljas eller lösas upp först. Utan en sådan buffert hamnar den typen av utgift i stället ofta på ett lån eller ett kreditkort, vilket gör att kostnaden för samma händelse blir högre än om pengarna redan funnits tillgängliga.
Det är också värt att skilja på var pengarna faktiskt förvaras. Kontanter hemma är visserligen tillgängliga direkt, men saknar det skydd ett konto hos ett institut kan ge om pengarna skulle förstöras, tappas bort eller stjälas. Ett vanligt sparkonto ger både snabb tillgång och det skyddet, förutsatt att kontot omfattas av insättningsgarantin, vilket gör den typen av konto till en vanlig plats för just en buffert.
Räkna själv
Säg att någons fasta utgifter, sånt som måste betalas varje månad oavsett vad som händer, ligger på 12 000 kronor. Med 60 000 kronor sparat räcker bufferten till:
| Sparat belopp | Fasta utgifter per månad | Räcker till |
|---|---|---|
| 60 000 kronor | 12 000 kronor | 5 månader |
Ska samma summa byggas upp från noll med ett månadssparande på 2 000 kronor tar det:
| Månadssparande | Mål | Tid att nå målet |
|---|---|---|
| 2 000 kronor | 60 000 kronor | 30 månader, alltså 2 år och 6 månader |
Båda beräkningarna är enkel division: sparat belopp delat med fasta utgifter ger antal månader bufferten räcker, och målbelopp delat med månadsbelopp ger antal månader det tar att nå dit. Siffrorna i exemplet är valda för att visa uträkningen, inte som en norm för hur stor en buffert ska vara.
Vanliga missförstånd
- Att bufferten ska ge så hög avkastning som möjligt. Dess uppgift är att finnas tillgänglig snabbt, inte att växa mest, det är en annan typ av sparande.
- Att alla konton automatiskt omfattas av insättningsgarantin. Det är något som går att kontrollera för det specifika kontot, inte en självklarhet.
- Att buffert och långsiktigt sparande bara skiljer sig i storlek. De skiljer sig i syfte och i hur snabbt pengarna behöver gå att nå, inte bara i belopp.
- Att en buffert byggd via ett enda stort engångsbelopp är annorlunda än en byggd via månadssparande. Slutresultatet är detsamma, det är bara vägen dit som skiljer.
Nästa lektion handlar om fonder och risk: avgifter, spridning och tidshorisont.