Jämviktspris är det pris där den mängd av en vara som konsumenterna vill köpa är exakt lika stor som den mängd producenterna vill sälja. Inom nationalekonomi kallas den mängden jämviktskvantitet. Vid jämviktspriset blir ingenting över på hyllorna och ingen köpare går tomhänt därifrån för att varan tagit slut. Den här lektionen bygger vidare på lektionen om utbud och efterfrågan och visar hur du räknar fram jämviktspriset och varför det flyttar sig.
Vad är jämviktspris?
Jämviktspriset är punkten där två kurvor skär varandra i samma diagram: efterfrågekurvan och utbudskurvan. Begreppet hör till mikroekonomi, den del av nationalekonomin som studerar enskilda marknader.
- Efterfrågan visar hur mycket köparna vill köpa vid olika priser. Det finns ett negativt samband mellan priset och efterfrågad kvantitet: ju högre pris, desto mindre efterfrågas.
- Utbudet visar hur mycket producenterna vill sälja vid olika priser. Ju högre pris, desto mer lönar sig produktion av varan.
Den formella definitionen är att jämviktspriset är det pris där önskad utbudskvantitet sammanfaller med önskad efterfrågekvantitet. Köpare och säljare är då överens om både pris och mängd, utan att någon har bestämt det åt dem.
Hur uppstår jämviktspriset ur utbud och efterfrågan?
Jämviktspriset uppstår av sig självt när priset får röra sig fritt på en fri marknad. Det är prissättningen i en marknadsekonomi i sin enklaste form.
| Läge | Vad som händer | Följd för priset |
|---|---|---|
| Priset är över jämviktspriset | Efterfrågad kvantitet faller, utbudskvantiteten är större än efterfrågekvantiteten | Säljarna får lager kvar och pressar priset nedåt |
| Priset är under jämviktspriset | Fler vill köpa än det finns att sälja, ett efterfrågeöverskott uppstår | Säljarna kan höja priset utan att förlora kunder |
| Priset är lika med jämviktspriset | Utbud och efterfrågan är i jämvikt | Priset ligger kvar tills något i marknaden ändras |
Ett för högt pris på en fri marknad leder alltså till att priset sjunker mot jämviktsnivån, och ett för lågt pris leder till att det stiger. Det förutsätter konkurrens: att det finns många köpare och säljare och att ingen enskild aktör kan styra priset.
Hur räknar man ut jämviktspris och jämviktskvantitet?
I skoluppgifter beskrivs efterfrågan och utbud ofta som två ekvationer, där P är priset i kronor och Q är kvantiteten. Tänk dig en marknad där:
- Efterfrågan: P = 100 − 2Q
- Utbud: P = 20 + 2Q
Vid jämvikt är priset detsamma i båda ekvationerna, så du sätter dem lika med varandra:
- 100 − 2Q = 20 + 2Q
- 80 = 4Q
- Q = 20, vilket är jämviktskvantiteten.
- Sätt in Q = 20 i en av ekvationerna: P = 100 − 2 × 20 = 60.
Jämviktspriset är 60 kronor och jämviktskvantiteten 20 enheter. Kontrollera alltid genom att sätta in Q i den andra ekvationen också: 20 + 2 × 20 = 60.
Vad händer om priset i stället är 80 kronor? Efterfrågad kvantitet blir (100 − 80) / 2 = 10 och utbjuden kvantitet (80 − 20) / 2 = 30. Producenterna vill sälja 20 enheter mer än konsumenterna vill köpa. Vid ett pris på 40 kronor blir det tvärtom: efterfrågan är 30 enheter och utbudet 10, ett efterfrågeöverskott på 20 enheter.
I ett diagram har man priset på y-axeln och kvantiteten på x-axeln. Efterfrågekurvan lutar nedåt, utbudskurvan uppåt, och jämviktspriset avläses där de korsar varandra.
Vad gör att jämviktspriset ändras?
Jämviktspriset ändras när hela efterfrågekurvan eller utbudskurvan förskjuts, inte när priset bara rör sig längs en kurva.
| Förändring | Exempel | Nytt jämviktspris | Ny jämviktskvantitet |
|---|---|---|---|
| Efterfrågan ökar | Varan blir populär, inkomsterna stiger | Högre | Större |
| Efterfrågan minskar | Ett billigare alternativ dyker upp | Lägre | Mindre |
| Utbudet ökar | Ny teknik gör produktionen billigare | Lägre | Större |
| Utbudet minskar | En råvara blir dyrare eller svår att få tag på | Högre | Mindre |
I räkneexemplet ovan: om efterfrågan ökar så att den blir P = 120 − 2Q får du 120 − 2Q = 20 + 2Q, alltså Q = 25 och P = 70. Både priset och den sålda mängden har gått upp. Hur ett företag avgör om det lönar sig att producera en enhet till går lektionen om kalkyler och marginaler igenom.
Vanliga missförstånd
- Jämviktspriset är ett rättvist pris. Det är bara det pris där mängderna stämmer. Det säger inget om huruvida priset är högt eller lågt i förhållande till vad folk har råd med.
- Jämviktspriset är fast. Det flyttar sig varje gång utbud eller efterfrågan förskjuts.
- Ett högt pris betyder att efterfrågan är svag. Ett högt pris kan lika gärna bero på att utbudet är litet.
- Varje pris i butiken är ett jämviktspris. Många priser sätts av företag med marknadsmakt, regleras eller ändras bara med jämna mellanrum. Jämviktspriset är en modell för hur en marknad med fri konkurrens fungerar.
Mer att veta om jämviktspris
Prisreglering och svart marknad
Om priset regleras till en nivå under jämviktspriset kan ett permanent efterfrågeöverskott uppstå. Fler vill köpa än det finns att sälja, och eftersom priset inte får stiga måste varan fördelas på andra sätt. Det kan leda till köbildning, ransonering eller att en svart marknad växer fram där varan säljs vidare till ett högre pris. Lektionen om utbud och efterfrågan visar ett räkneexempel på hur stor bristen blir under ett pristak.
Jämvikt för hela ekonomin
Jämviktspriset gäller en enskild vara. När priserna på nästan allt stiger samtidigt handlar det inte om en enskild marknad utan om inflation, alltså den genomsnittliga prisutvecklingen. Hur alla marknader hänger ihop i ett ekonomiskt kretslopp beskrivs i lektionen om samhällsekonomi.
Vad modellen inte fångar
Modellen förutsätter att köpare och säljare har full information och att alla erbjuder samma vara. I verkligheten tar det tid innan priset hittar sin jämvikt, och varor skiljer sig i kvalitet och märke. Modellen är ändå användbar eftersom den visar åt vilket håll priset rör sig när något förändras på marknaden.