Priselasticitet visar hur mycket efterfrågan på en vara förändras när priset ändras. Talet anger hur många procent den efterfrågade kvantiteten förändras när priset ökar med en procent. Du beräknar det genom att dividera den procentuella förändringen i efterfrågad kvantitet med den procentuella förändringen i pris. Om priset på en vara höjs med 10 procent och försäljningen minskar med 20 procent är priselasticiteten −2.
Begreppet bygger vidare på lektionen om utbud och efterfrågan. Där lärde du dig att efterfrågan minskar när priset ökar. Priselasticiteten svarar på nästa fråga: hur mycket?
Vad är priselasticitet?
Priselasticitet är ett mått på hur priskänsliga konsumenterna är. Begreppet hör till mikroekonomi, den del av nationalekonomin som studerar enskilda marknader och hur köpare och säljare reagerar på prisförändringar. Inom läroböckerna kallas måttet ofta efterfrågans priselasticitet, och det betecknas med den grekiska bokstaven epsilon (ε).
I normalfallet är elasticiteten ett negativt tal. Priset och den efterfrågade kvantiteten rör sig åt olika håll: en prishöjning ger färre sålda enheter och en prissänkning fler. Eftersom tecknet nästan alltid är negativt brukar man ofta ange talet utan minustecken, alltså som ett absolutbelopp. En priselasticitet på 2 betyder då samma sak som −2.
Elastisk och oelastisk efterfrågan: vad är skillnaden?
Storleken på talet avgör hur varan klassas. Det är absolutbeloppet, alltså talet utan tecken, som jämförs med 1.
| Priselasticitet (utan tecken) | Benämning | Vad det betyder |
|---|---|---|
| Större än 1 | Elastisk efterfrågan | Kvantiteten ändras procentuellt mer än priset. Varan är priskänslig. |
| Exakt 1 | Enhetselastisk | Kvantiteten ändras med lika många procent som priset. |
| Mellan 0 och 1 | Oelastisk efterfrågan | Kvantiteten ändras procentuellt mindre än priset. Varan är inte särskilt priskänslig. |
| 0 | Perfekt oelastisk | Kvantiteten ändras inte alls, vilket priset än blir. |
Ett vanligt läroboksexempel på en oelastisk vara är mjölk: även om priset ökar köper de flesta nästan lika mycket. Restaurangbesök, flygresor och andra lyxvaror brukar däremot ha elastisk efterfrågan, eftersom konsumenterna kan avstå eller skjuta upp köpet.
Hur beräknar man priselasticiteten?
Formeln för att beräkna priselasticiteten är:
Priselasticitet = procentuell förändring i efterfrågad kvantitet / procentuell förändring i pris
Steg för steg räknar du ut två procentuella förändringar och dividerar sedan den ena med den andra. Det är viktigt att det handlar om procent och inte om kronor eller styck, annars går det inte att jämföra varor med helt olika priser.
Exempel 1: en elastisk vara. Ett kafé höjer priset på en smörgås från 50 till 55 kronor. Försäljningen går från 200 till 160 smörgåsar i veckan.
- Procentuell förändring i pris: (55 − 50) / 50 = 0,10, alltså en prisökning med 10 procent.
- Procentuell förändring i kvantitet: (160 − 200) / 200 = −0,20, alltså en minskning med 20 procent.
- Priselasticitet: −20 / 10 = −2. Efterfrågan är elastisk.
Exempel 2: en oelastisk vara. Priset på en liter mjölk höjs från 15 till 18 kronor, en prishöjning med 20 procent. En butik säljer 1 000 liter i veckan före höjningen och 950 liter efter, en minskning med 5 procent. Priselasticiteten blir −5 / 20 = −0,25. Efterfrågan är oelastisk.
Siffrorna i exemplen är påhittade för att visa räknesättet. Vill du repetera skillnaden mellan procent och procentenheter finns den i lektionen om procentenheter.
Vad avgör om efterfrågan är priskänslig?
Det finns inte ett enda svar, men några faktorer återkommer:
- Tillgång till substitut. Finns det likvärdiga alternativ byter köparna när priset ökar. Blir tågresor dyrare kan fler välja bussen, och efterfrågan på tåg minskar.
- Antal konkurrenter. En viss vara som bara en säljare erbjuder blir mindre priselastisk än en vara som finns i varje butik.
- Nödvändighet eller lyx. Livsmedel och mediciner köps även när priset stiger. Lyxvaror väljs bort först.
- Andel av budgeten. En prishöjning på salt märks knappt, en prishöjning på bilen eller boendet märks mycket.
- Tid och vanor. På kort sikt har konsumenterna svårt att ändra vanor. På lång sikt hittar fler ett alternativ, och då brukar efterfrågan bli mer elastisk.
Priselasticitet som verktyg: vad händer med intäkterna?
För ett företag är priselasticiteten ett verktyg för prissättning, eftersom den visar vad en prisförändring gör med intäkterna. Intäkten är pris gånger sålda enheter, och de två rör sig åt olika håll.
- Elastisk efterfrågan: en prishöjning minskar intäkterna, eftersom kvantiteten minskar procentuellt mer än priset ökar. I exempel 1 sjunker kaféets intäkt från 10 000 till 8 800 kronor i veckan.
- Oelastisk efterfrågan: en prishöjning ökar intäkterna. I exempel 2 stiger butikens intäkt från 15 000 till 17 100 kronor.
Intäkt är inte samma sak som vinst, så företaget behöver också räkna på kostnaden för varje enhet. Hur det går till förklarar lektionen om kalkyler och marginaler.
Vanliga missförstånd om priselasticitet
- “En brant kurva betyder alltid oelastisk efterfrågan.” Lutningen och elasticiteten är inte samma sak. Längs en rak efterfrågekurva ändras elasticiteten från punkt till punkt, eftersom samma prisändring i kronor blir olika många procent beroende på var på kurvan du befinner dig.
- “Minustecknet betyder att något är fel.” Ett negativt tal är det normala och visar bara att priset och kvantiteten rör sig åt olika håll.
- “Det finns ingen vara där efterfrågan ökar när priset ökar.” Undantaget kallas giffen-vara, en vara där efterfrågan ökar när priset ökar. Det är en teoretisk möjlighet som är ytterst ovanlig i verkligheten.
- “Elasticiteten är fast.” Samma vara kan vara oelastisk på kort sikt och elastisk på lång sikt, och olika kundgrupper kan reagera olika mycket.
Mer om priselasticitet
Mittpunktsmetoden
Räknar du förändringen från 50 till 55 kronor får du 10 procent, men från 55 till 50 kronor blir det 9,1 procent. Därför används ibland mittpunktsmetoden, där förändringen divideras med genomsnittet av det gamla och det nya värdet. I exempel 1 blir prisförändringen då 5 / 52,5 och kvantitetsförändringen 40 / 180, och elasticiteten blir −2,33 (avrundat) åt båda hållen. Den vanliga metoden, där man utgår från det ursprungliga värdet, kallas punktberäkning.
Andra elasticiteter
Elasticitet är ett allmänt känslighetsmått. Korspriselasticitet visar hur efterfrågan på en vara förändras när priset på en annan vara ändras: är talet positivt är varorna substitut, är det negativt kompletterar de varandra. Inkomstelasticitet visar hur efterfrågan förändras när hushållens inkomster ändras.
Utbudets priselasticitet
Även utbudet har en priselasticitet: hur mycket producenterna ökar produktionen när priset stiger. Den är oftast positiv. Tillsammans med efterfrågans priselasticitet avgör den hur mycket priset och kvantiteten rör sig när marknaden får ett nytt jämviktspris.