Ekonomisk tillväxt är ökningen av ett lands samlade produktion av varor och tjänster över en period, oftast mätt som förändringen i real BNP mellan två perioder. Real BNP räknar bort effekten av att priser stigit, så att den tillväxttakt som redovisas speglar hur mycket mer som faktiskt producerats, inte bara att kronbeloppen blivit större för att allt kostar mer. SCB publicerar BNP-tillväxt kvartalsvis, både jämfört med föregående kvartal och med motsvarande kvartal året innan.
Tillväxt är inte samma sak som konjunktur. Konjunktur beskriver svängningar i resursutnyttjandet kring en längre trend, medan ekonomisk tillväxt handlar om själva trenden: den underliggande förmågan att producera mer över tid, som drivs av sådant som fler i arbete, mer kapital och högre produktivitet. En ekonomi kan därför växa långsiktigt samtidigt som den tillfälligt befinner sig i låg- eller högkonjunktur.
En vanlig missuppfattning är att tillväxten alltid är positiv och jämn över tid. I praktiken svänger den kraftigt: under finanskrisen 2009 föll svensk BNP med över 4 procent, det största fallet i den svenska ekonomin under efterkrigstiden, innan tillväxten vände tillbaka uppåt igen. En hög tillväxttakt ett enskilt år säger heller inget om hur den ökningen fördelas mellan olika delar av befolkningen.