Konjunkturen beskriver hur resursutnyttjandet i ekonomin svänger över tid, mellan perioder av högre och lägre aktivitet. I en högkonjunktur produceras mer, fler har arbete och efterfrågan är stark. I en lågkonjunktur bromsar produktionen in, arbetslösheten tenderar att stiga och efterfrågan dämpas. BNP, bruttonationalprodukten, är ett av de mest centrala måtten för att följa den här utvecklingen, och SCB publicerar BNP-siffror kvartalsvis i nationalräkenskaperna.
Konjunkturen rör sig sällan i en rak linje. Den växlar mellan uppgångar och nedgångar, ofta över flera år, och påverkas av en mängd faktorer samtidigt: hushållens och företagens efterfrågan, exporten, räntenivån och den allmänna framtidstron. BNP kan för övrigt beräknas på tre olika sätt, från produktionssidan, utgiftssidan eller inkomstsidan, som i teorin ska ge samma resultat.
En vanlig missuppfattning är att en recession officiellt definieras som två kvartal i rad med fallande BNP. Någon sådan formell definition finns inte fastslagen i Sverige. Konjunktur handlar i stället om ett bredare mönster av svängningar i resursutnyttjandet över tid, där BNP är en viktig men inte ensam indikator, och det finns ingen enskild regel som avgör exakt när en lågkonjunktur officiellt börjar eller slutar.