KPI står för konsumentprisindex och beräknas och publiceras av SCB. Indexet mäter hur priserna för en bred korg av varor och tjänster som svenska hushåll köper förändras över tiden, och är det klassiska sättet att beskriva inflation i Sverige. KPI har beräknats och publicerats varje månad sedan 1950-talet, vilket gör det möjligt att jämföra prisutvecklingen långt tillbaka i tiden.
Ett exempel: om KPI stiger med 3 procent på ett år betyder det att den genomsnittliga varukorgen som mäts i indexet i snitt kostar 3 procent mer nu än för ett år sedan. Ett hushåll som förra året lade 30 000 kronor på den typen av konsumtion under ett år skulle, om inkomsten stod still, behöva 900 kronor mer för att köpa samma sak.
En vanlig sammanblandning är att tro att KPI och KPIF är samma mått. KPI påverkas av ändrade räntor på hushållens bolån, eftersom boräntor ingår i beräkningen, medan KPIF är konstruerat för att rensa bort just den effekten. När Riksbanken talar om sitt inflationsmål är det KPIF, inte KPI, som är målvariabeln. En annan sammanblandning är att blanda ihop KPI, som mäter prisnivå, med BNP, som mäter hur mycket som produceras i ekonomin, de två måtten beskriver helt olika saker.