Komparativa fördelar betyder att ett land ska producera och exportera det som det är relativt bäst på, alltså den vara där alternativkostnaden är lägst. Det gäller även när ett annat land är bättre på att producera allt. Båda länderna tjänar ändå på att specialisera sig och handla med varandra, eftersom den totala produktionen blir större än om varje land försöker göra allt själv.
Teorin är ett av de viktigaste begreppen inom internationell ekonomi och bygger direkt på lektionen om alternativkostnad. Har du läst den har du redan verktyget du behöver.
Vad är komparativa fördelar?
Ekonomifakta definierar komparativa fördelar som relativa fördelar i produktion av en vara eller tjänst: ett land eller företag bör specialisera sig på det som det är relativt sett mest effektivt på utifrån alternativkostnaden. Därför kallas begreppet ibland också relativ fördel.
Det är lätt att blanda ihop med absolut fördel:
| Begrepp | Vad som jämförs | Fråga att ställa |
|---|---|---|
| Absolut fördel | Hur mycket ett land kan producera per arbetstimme | Vem producerar varan med minst resurser? |
| Komparativ fördel | Alternativkostnaden, alltså vad landet ger upp | Vem ger upp minst av andra varor för att producera varan? |
Ett land kan ha absolut fördel i båda varorna. Men det kan aldrig ha komparativ fördel i båda, eftersom alternativkostnaden för den ena varan är det omvända av den andras.
Ricardos teori: varför handel lönar sig även för den som är bäst på allt
David Ricardo (1772–1823) var en brittisk ekonom och förmögen börsmäklare innan han ägnade sig åt nationalekonomi. Enligt Företagskällan läste han Adam Smiths Nationernas välstånd och blev så inspirerad att han bytte bana. I sitt huvudverk On the Principles of Political Economy and Taxation (1817) utvecklade han teorin om komparativa fördelar.
Adam Smiths tanke var att varje land tjänar på att producera det som det är bäst på och byta resten. Ricardos teori gick ett steg längre. Han visade att handel kan gynna båda länderna även om ett av dem är bäst på allt. I hans klassiska exempel kan både England och Portugal producera tyg och vin, men länderna tjänar på att England producerar tyg och Portugal vin. Ricardos teori riktade sig mot den tidens merkantilism, som såg export som vägen till välstånd och import som något att undvika.
Enligt Nationalencyklopedin utvecklades teorin senare av de svenska ekonomerna Eli Heckscher och Bertil Ohlin under första halvan av 1900-talet. Deras modell förklarar komparativa fördelar med att länder har olika mycket av olika produktionsfaktorer, till exempel arbetskraft, kapital och naturresurser.
Räkneexempel: så hittar du den komparativa fördelen
Länderna och siffrorna nedan är påhittade för att visa räknesättet. Två länder, Nordland och Sydland, producerar två varor: datorer och kaffe. Tabellen visar hur många arbetstimmar varje land behöver för en enhet.
| En dator | Ett ton kaffe | |
|---|---|---|
| Nordland | 10 timmar | 20 timmar |
| Sydland | 30 timmar | 30 timmar |
Nordland behöver färre timmar för båda varorna och har alltså absolut fördel i båda. Räkna nu alternativkostnaden:
- Nordland: en dator kostar 10 timmar, som hade räckt till 0,5 ton kaffe. Ett ton kaffe kostar 2 datorer.
- Sydland: en dator kostar 30 timmar, som hade räckt till 1 ton kaffe. Ett ton kaffe kostar 1 dator.
- Jämför: Nordland ger upp minst för en dator (0,5 mot 1 ton kaffe). Sydland ger upp minst för kaffe (1 mot 2 datorer). Nordland har komparativ fördel i datorer, Sydland i kaffe.
Visa vinsten med 600 arbetstimmar i varje land:
- Utan handel delar båda länderna tiden lika. Nordland producerar 30 datorer och 15 ton kaffe, Sydland 10 datorer och 10 ton kaffe. Totalt: 40 datorer och 25 ton kaffe.
- Med specialisering lägger Sydland alla timmar på kaffe och producerar 20 ton. Nordland lägger 100 timmar på kaffe (5 ton) och 500 timmar på datorer (50 datorer). Totalt: 50 datorer och 25 ton kaffe.
Samma resurser ger 10 datorer mer. Om länderna byter till ett pris mellan 0,5 och 1 ton kaffe per dator får båda länderna del av vinsten.
Hur påverkar komparativa fördelar internationell handel?
Teorin förklarar varför länder handlar med varandra och vilka varor de exporterar. Ett land med mycket skog och vattenkraft har låg alternativkostnad för varor som kräver just det. Ett land med många högutbildade har låg alternativkostnad för kunskapsintensiva och teknologiska tjänster. Specialisering gör att varje land använder sina resurser där de ger mest, och handeln sprider resultatet mellan nationer.
Det är också en del av förklaringen till globalisering: när transporter och kommunikationer blir billigare lönar det sig att dela upp produktionen mellan fler länder. Hur handeln mellan länder fungerar i praktiken, och hur valutorna påverkar den, går lektionen om internationell handel och växelkurser igenom. En ekonomi som handlar med omvärlden kallas en öppen ekonomi.
Kritik och begränsningar av teorin om komparativa fördelar
Ricardos teori bygger på förenklingar, och det är där kritiken brukar riktas:
- Två länder och två varor. Verkligheten har tusentals varor och många länder. Grundtanken håller, men beräkningen blir mycket svårare.
- Inga transportkostnader. Är frakten dyr kan vinsten av specialisering försvinna.
- Arbetare byter inte bransch över en natt. Teorin antar att resurser flyttar fritt mellan produktionen av olika varor. I verkligheten förlorar vissa grupper jobbet när en bransch krymper, även om landet som helhet tjänar på handeln.
- Fördelar förändras. Utbildning och teknologiska framsteg kan flytta ett lands komparativa fördelar över tid. De är inte givna en gång för alla.
- Beroende. Ett land som specialiserar sig hårt blir sårbart om handeln bryts, till exempel vid kris eller krig.
Kritiken innebär inte att teorin är fel, utan att den beskriver en tendens snarare än exakt vad som händer.
Vanliga missförstånd om komparativa fördelar
- “Det land som är bäst på något ska producera det.” Det är absolut fördel. Komparativ fördel avgörs av alternativkostnaden, inte av vem som är snabbast.
- “Ett land som är sämre på allt har inget att vinna på handel.” Jo. I räkneexemplet är Sydland sämre på båda varorna men tjänar ändå på att producera kaffe.
- “Handel är ett nollsummespel där den ena vinner och den andra förlorar.” Teorin visar motsatsen: specialisering ökar den totala produktionen så att båda länderna kan få mer.
Vanliga frågor om komparativa fördelar
Vad är skillnaden mellan absolut och komparativ fördel?
Absolut fördel betyder att ett land producerar en vara med mindre resurser än ett annat land. Komparativ fördel betyder att landet ger upp mindre av andra varor för att producera den.
Vem kom på komparativa fördelar?
David Ricardo, en brittisk ekonom, i boken On the Principles of Political Economy and Taxation från 1817.
Gäller komparativa fördelar bara för länder?
Nej. Enligt Nationalencyklopedin används begreppet också för att förklara arbetsfördelning mellan individer. En advokat som skriver snabbare än sin assistent tjänar ändå på att låta assistenten skriva, eftersom advokatens tid kostar mer i förlorade uppdrag.
Mer om komparativa fördelar
Komparativa fördelar i vardagen
Samma resonemang går att använda i en arbetsgrupp eller ett hushåll. Den som har lägst alternativkostnad för en uppgift bör göra den, även om någon annan är snabbare på allt. Det är grunden till varför människor specialiserar sig på ett yrke och köper resten.
Kopplingen till ekonomisk tillväxt
När länder och människor specialiserar sig ökar produktionen utan att resurserna blir fler. Därför räknas handel och specialisering bland drivkrafterna bakom ekonomisk tillväxt inom nationalekonomi.