Budgetunderskott: vad det är, hur det täcks och vilka gränser EU sätter

Ett budgetunderskott uppstår när staten spenderar mer pengar än den får in under en period, vanligtvis ett budgetår. Skillnaden mellan utgifterna och inkomsterna är underskottet, och den måste täckas med lån. Motsatsen är ett budgetöverskott, när inkomsterna är större än utgifterna. Underskott är inget ovanligt: de flesta länder har dem i perioder, och de flesta regeringar har någon gång lagt en budget med underskott.

I lektionen om statens budget och skatterna såg du var statens pengar kommer ifrån och vart de går. Här handlar det om vad som händer när de två sidorna inte går ihop: varför budgetunderskott uppstår, hur staten lånar för att täcka underskottet och vilka regler som sätter gränser.

Vad är ett budgetunderskott?

Ekonomifakta formulerar det kort: ett budgetunderskott uppstår när statens utgifter är större än inkomsterna. Det är samma tanke som i en hushållsbudget, fast i en mycket större skala.

Underskottet mäts för ett budgetår i taget. Det är alltså ett flöde, något som händer under en period. Statsskulden är däremot ett lager: allt som har lånats tidigare och ännu inte betalats tillbaka. Wikipedia beskriver statsskulden som summan av budgetunderskotten från alla tidigare år.

Varför uppstår budgetunderskott?

Ett budgetunderskott uppstår av tre huvudsakliga skäl. Enligt Riksgälden påverkas statens lånebehov framför allt av politiska beslut och av hur ekonomin utvecklas.

1. Politiska beslut. Regeringar och riksdagen bestämmer skattesatser och utgifter. Skattesänkningar minskar inkomsterna, och ökade offentliga utgifter för till exempel försvar, vård eller sociala program ökar utgifterna. Görs båda samtidigt utan att något annat ändras växer underskottet.
2. Konjunkturen. I en lågkonjunktur tjänar företag och hushåll mindre, så skatteintäkterna sjunker. Samtidigt blir fler arbetslösa och utgifterna för arbetslöshetsersättning ökar. Underskottet växer alltså utan att någon har fattat ett nytt beslut.
3. Oförutsedda händelser. Kriser, krig, pandemier och naturkatastrofer leder till utgifter som ingen hade räknat med när budgeten lades.

Ett underskott kan också vara ett medvetet val. Under ekonomiska nedgångar kan staten låta underskottet växa för att stimulera ekonomisk aktivitet och hålla uppe efterfrågan. Det kallas finanspolitik: att använda statens inkomster och utgifter för att påverka ekonomin. Penningpolitiken, som sköts av Riksbanken med styrräntan, är det andra verktyget.

Strukturellt och konjunkturellt budgetunderskott

Eftersom budgetunderskottet varierar med konjunkturen delas det ofta upp i två delar:

• Konjunkturellt underskott är den del som beror på konjunktursvängningarna. Den är stor i en lågkonjunktur och liten, eller ett överskott, i en högkonjunktur. Den försvinner av sig själv när ekonomin vänder.
• Strukturellt underskott är den del som finns kvar även när ekonomin går normalt. Den beror på att utgifter och skatter är satta så att de inte går ihop över tid.

Skillnaden är viktig. Ett konjunkturellt underskott är en stötdämpare: Riksgälden beskriver just det som en av statsskuldens viktigaste uppgifter, att låna mer i en lågkonjunktur och mindre i en högkonjunktur. Ett strukturellt underskott går däremot inte över av sig självt, och långvariga underskott av det slaget får statsskulden att växa år efter år. Hur konjunkturen svänger går lektionen om BNP och konjunktur igenom.

Hur täcker staten underskottet?

Staten täcker underskottet genom att låna. I Sverige är det Riksgälden som varje dag lånar pengar när statens utgifter är större än inkomsterna och som betalar av på statsskulden när det finns ett överskott. Lånen tas främst genom att staten säljer statsobligationer och statsskuldväxlar till investerare.

Det betyder att varje budgetunderskott ökar statsskulden och varje överskott minskar den. Enligt Riksgälden har statsskulden varierat mellan cirka 1 000 och 1 400 miljarder kronor under de senaste tio åren (kontrollerat 2026-10-22). Lån som löper ut betalas i regel med nya lån, och räntorna på skulden betalas via statsbudgeten. Det finns enligt Riksgälden inga politiska ambitioner att betala av hela statsskulden.

Räkneexempel: underskott i kronor och i procent av BNP

Siffrorna nedan är påhittade för att visa räknesättet.

Ett land har skatteintäkter och andra inkomster på 1 200 miljarder kronor under ett budgetår. Utgifterna är 1 260 miljarder kronor.

1. Saldot: 1 200 − 1 260 = −60 miljarder kronor. Landet har ett budgetunderskott på 60 miljarder kronor.
2. I procent av BNP: landets BNP är 6 000 miljarder kronor. 60 / 6 000 = 0,01, alltså 1 procent av BNP.
3. Statsskulden: skulden var 1 100 miljarder kronor vid årets början. Underskottet lånas upp, så skulden blir 1 100 + 60 = 1 160 miljarder kronor vid årets slut.

Varför räkna i procent av BNP? Ett underskott på 60 miljarder betyder mycket mer för ett litet land än för ett stort. Genom att dela med BNP går länder och år att jämföra. Ökar underskottet från 1 till 2 procent av BNP har det ökat med en procentenhet, inte med en procent, vilket lektionen om procentenheter förklarar.

Säg nu att landet hamnar i en lågkonjunktur. Skatteintäkterna sjunker till 1 150 miljarder och utgifterna stiger till 1 290 miljarder när fler får arbetslöshetsersättning. Underskottet blir 140 miljarder kronor. Om underskottet var 60 miljarder i ett normalår är 60 miljarder strukturellt och de övriga 80 miljarderna konjunkturella.

Vilka regler gäller för underskott i Sverige och i EU:s länder?

I EU säger regelverket i stabilitets- och tillväxtpakten att inget medlemsland ska ha ett budgetunderskott som överstiger tre procent av BNP. Enligt Europaportalen togs treprocentsregeln tillfälligt bort 2020 för att länderna skulle kunna möta coronakrisen, och från och med 2024 gäller den igen tillsammans med ett uppdaterat regelverk. Länder med stora underskott övervakas av EU, och frågan om budgetutrymme är en återkommande diskussion mellan regeringarna och EU-kommissionen. Även internationella organisationer som IMF följer ländernas underskott och statsskuld.

I Sverige finns ett finanspolitiskt ramverk med flera delar, enligt Riksgälden (kontrollerat 2026-10-22):

• Ett mål för den offentliga sektorns sparande över en konjunkturcykel, uttryckt i procent av BNP. Riksgälden anger att nuvarande överskottsmål är en tredjedels procent av BNP i genomsnitt över en konjunkturcykel.
• Ett skuldankare: den offentliga sektorns konsoliderade bruttoskuld, Maastrichtskulden, ska på medellång sikt vara 35 procent av BNP.
• Ett utgiftstak som regeringen föreslår för tre år framåt och som riksdagen fastställer.
• Ett balanskrav för kommuner och regioner sedan 2000: de ska budgetera för ett resultat i balans.

Målet gäller hela den offentliga sektorn, inte statens budget ensam. Ett enskilt år med budgetunderskott i staten bryter alltså inte i sig mot ramverket.

Vanliga missförstånd om budgetunderskott

• “Budgetunderskott och statsskuld är samma sak.” Nej. Underskottet är det som saknas under ett år, statsskulden är allt som har lånats tidigare. Ett land kan ha ett litet underskott och en stor skuld, eller tvärtom.
• “Ett underskott är alltid dåligt.” Inte nödvändigtvis. Riksgälden skriver att det generellt inte är bra att långsiktigt låna till konsumtion, men att det kan vara bra på kort sikt för att stimulera ekonomin. Lån till investeringar kan vara bra eftersom de kan ge ökade inkomster i framtiden.
• “Staten måste betala tillbaka hela skulden.” En stat skiljer sig från ett hushåll: den förväntas finnas kvar och få in skatteintäkter även i framtiden. Därför rullas lånen vidare med nya lån.
• “Ett minskande underskott betyder att skulden minskar.” Nej. Så länge det finns ett underskott, även ett litet, växer skulden. Den minskar först när budgeten visar överskott.

Vanliga frågor om budgetunderskott

Vad betyder budgetunderskott enkelt förklarat?

Att staten gör av med mer pengar än den får in under ett år. Det som fattas lånas, precis som när ett hushåll tar ett lån för att täcka utgifterna en månad då lönen inte räcker.

Vad är motsatsen till budgetunderskott?

Ett budgetöverskott, när inkomsterna är större än utgifterna. Då kan staten betala av på statsskulden. Begreppet finns i ordlistan under överskott.

Vad händer om ett land har stora underskott länge?

Statsskulden växer och räntekostnaderna tar en allt större del av budgeten. Riksgälden skriver att en snabbt stigande statsskuld kan skapa oro för att staten inte kan betala, och att räntorna då stiger eftersom risken ökar för långivarna. Det hotar den ekonomiska stabiliteten. Därför försöker regeringar hantera underskott innan de blir för stora, med höjda skatter, minskade utgifter eller båda delarna.

Hur stort underskott får ett EU-land ha?

Enligt stabilitets- och tillväxtpakten högst tre procent av BNP.

Mer om budgetunderskott

Statsskulden över tid

Hur stor statsskulden är beror på landets ekonomiska historia, på krig och finansiella kriser och på befolkningens utveckling, skriver Riksgälden. I Sverige var statsfinanserna svaga i början av 1990-talet. Statsskulden var då över 70 procent av BNP i mitten av 1990-talet och hade minskat till 16 procent i slutet av 2023. Maastrichtskulden, som omfattar hela den offentliga sektorn, låg på strax över 30 procent av BNP i slutet av 2023.

Hur stor skuld är för stor?

Det finns ingen given gräns. Enligt Riksgälden är det ytterst en politisk fråga, men forskning tyder på att räntekostnaderna kan stiga och tillväxten sjunka när skulden överstiger ett visst tröskelvärde. Resultaten är osäkra, men runt 80 procent av BNP brukar anges som ett ungefärligt riktmärke. Riksgälden nämner också en tumregel: att det bör finnas utrymme för en fördubbling av statsskulden för att kunna hantera en kris.

Budgetunderskott i en kommun eller ett hushåll

Begreppet används mest om staten, men samma logik gäller för kommuner, företag och hushåll. Kommunerna har ett balanskrav och får inte planera för underskott på samma sätt som staten. I hushållet syns ett underskott när utgifterna en månad är större än inkomsterna, och då tas pengarna från sparandet eller lånas. Hur du gör en budget som håller går privatekonomikursen igenom.