Ett företags resultaträkning och balansräkning innehåller mängder av siffror, men få av dem säger något på egen hand. Ett nyckeltal sätter två av de siffrorna i relation till varandra, och det är då de börjar berätta något: om företaget står stadigt, om det har pengar att betala sina räkningar, och om verksamheten faktiskt går ihop.
Vad ett nyckeltal är
Resultaträkningen visar en sammanfattning av företagets totala intäkter och kostnader under räkenskapsåret. Balansräkningen är i stället en sammanställning av vad företaget äger, är skyldigt och har i eget kapital på räkenskapsårets sista dag. Ett nyckeltal hämtar tal ur den ena eller båda rapporterna och ställer dem i relation till varandra, till exempel eget kapital i relation till totala tillgångar, eller vinst i relation till omsättning.
Fem nyckeltal som ofta används beskriver olika sidor av samma företag: soliditet, som visar hur stor andel av tillgångarna som är finansierade med eget kapital i stället för skulder, kassalikviditet, som visar om de mest lättillgängliga tillgångarna räcker för att betala de kortfristiga skulderna, rörelsemarginal, som visar hur stor del av omsättningen som blir kvar som rörelseresultat, avkastning på eget kapital, som visar hur väl ägarnas insatta kapital förräntas, och omsättning per anställd, ett mått på hur mycket varje anställd bidrar med i försäljning.
Varför det spelar roll
Ett företag kan gå med vinst och ändå ha svag likviditet om pengarna sitter fast i varulager eller kundfordringar. Ett annat företag kan ha hög omsättning men låg soliditet, vilket gör det sårbart om ett enskilt år går dåligt. Nyckeltalen fångar sådant som en enda rad i resultaträkningen inte visar, och de gör det möjligt att jämföra samma företag mellan år, eller olika företag med varandra, trots att de kan vara helt olika stora. Kassaflöde, alltså hur pengar faktiskt rör sig in och ut ur företaget, hänger nära ihop med flera av dessa tal utan att vara identiskt med resultatet.
De fem talen kompletterar varandra på olika sätt. Soliditeten och kassalikviditeten säger något om hur motståndskraftigt företaget är om intäkterna plötsligt minskar, medan rörelsemarginalen och avkastningen på eget kapital i stället säger något om hur lönsamt det är under mer normala förhållanden. Rörelsemarginalen är nära besläktad med vinstmarginalen, som i stället mäter hur stor andel av omsättningen som blir kvar som årets resultat, efter räntor och skatt, inte bara efter rörelsens egna kostnader. Omsättning per anställd fångar hur mycket försäljning verksamheten genererar per person, och blir mest meningsfullt när det jämförs mellan flera år för samma företag, eller mot liknande verksamheter i samma bransch, snarare än läst som ett enda fristående tal.
Räkna själv
Ett litet företag redovisar följande för räkenskapsåret: omsättning 2 000 000 kronor, rörelseresultat 200 000 kronor, årets resultat 150 000 kronor, eget kapital 500 000 kronor, totala tillgångar 1 000 000 kronor, omsättningstillgångar 400 000 kronor varav varulager 100 000 kronor, kortfristiga skulder 300 000 kronor, och 5 anställda.
| Nyckeltal | Beräkning | Resultat |
|---|---|---|
| Soliditet | 500 000 / 1 000 000 | 50 procent |
| Kassalikviditet | (400 000 - 100 000) / 300 000 | 100 procent |
| Rörelsemarginal | 200 000 / 2 000 000 | 10 procent |
| Avkastning på eget kapital | 150 000 / 500 000 | 30 procent |
| Omsättning per anställd | 2 000 000 / 5 | 400 000 kr |
Hälften av tillgångarna är alltså finansierade med eget kapital snarare än skulder. De lättillgängliga tillgångarna, exklusive varulagret, täcker precis de kortfristiga skulderna. Av varje hundralapp i omsättning blir tio kronor kvar som rörelseresultat, och det egna kapitalet förräntas med 30 procent under året, sett till just detta enskilda år.
Samma siffror hade kunnat ge en helt annan bild med en annan balansräkning. Om samma företag i stället hade haft 800 000 kronor i skulder och bara 200 000 kronor i eget kapital, hade soliditeten fallit till 20 procent trots att omsättning och resultat varit oförändrade, vilket visar att lönsamhet och finansiell motståndskraft är två skilda saker som båda behöver läsas för att ge en rättvisande bild.
Vanliga missförstånd
- Att tro att vinst och likviditet är samma sak. Ett företag kan visa vinst i resultaträkningen och ändå sakna pengar på kontot, om pengarna sitter fast i lager eller obetalda kundfakturor.
- Att jämföra nyckeltal mellan olika branscher utan eftertanke. Vad som räknas som en normal soliditet eller marginal skiljer sig stort mellan till exempel ett tjänsteföretag och ett tillverkande företag.
- Att blanda ihop rörelseresultat och årets resultat. Rörelseresultatet kommer före räntor och skatt, årets resultat efter, och skillnaden kan vara stor om företaget har mycket lånat kapital.
- Att tro att ett enda nyckeltal ensamt kan beskriva ett helt företag. Nyckeltalen kompletterar varandra, ett företag med stark soliditet kan ändå ha svag lönsamhet.
Nästa lektion tittar på hur de här siffrorna hänger ihop över tid, i en budget som visar om företaget faktiskt har pengar när det behövs: budget och likviditet.