Kapitalism är ett ekonomiskt system där de flesta produktionsmedlen, alltså fabriker, maskiner, mark och andra resurser, ägs privat och där marknader styr vad som produceras och till vilket pris. Ekonomifakta sammanfattar det kort: ett ekonomiskt system som bygger på privat ägande av produktionsmedlen. Kapitalismen är i dag det dominerande systemet i världens ekonomier.
Lektionen bygger vidare på samhällsekonomins grunder, där marknadsekonomi, planekonomi och blandekonomi jämförs. Här går vi djupare in på kapitalismen: hur systemet fungerar, hur det har vuxit fram och varför det har så många kritiker.
Vad är kapitalism?
Tre kännetecken brukar beskriva det kapitalistiska systemet:
- Privat ägande. Huvuddelen av produktionsmedlen ägs av privatpersoner och företag, inte av staten eller av kooperativ.
- Kapital mot chans till vinst. De som äger produktionsmedlen, kapitalisterna, använder sitt kapital i företag för att tjäna pengar.
- Marknader samordnar. Produktion och konsumtion samordnas genom handel med varor och tjänster. Priserna bestäms av utbud och efterfrågan.
Grunden är två rättigheter: äganderätten, som gör att du får förfoga över det du har skapat, köpt eller ärvt, och avtalsfriheten, som gör att du fritt får sluta avtal med andra och därmed starta och driva företag. Besluten är decentraliserade. Varje företag bestämmer själv hur det använder sina produktionsfaktorer, och produktionen inriktas på det som visar sig finna köpare.
Hur fungerar kapitalismen i praktiken?
Motorn i systemet är vinst genom risktagande. En kapitalist, entreprenör eller investerare satsar pengar på ett nytt företag, en ny produkt eller en större fabrik utan att veta om det går bra. Lyckas satsningen kan vinsten bli stor. Misslyckas den kan kapitalisten förlora hela insatsen, och i värsta fall går företaget i konkurs.
Konkurrens är den andra drivkraften. Företag som konkurrerar om samma kunder måste hela tiden göra bättre eller billigare produkter för att inte slås ut. Förespråkarna menar att det ger innovation, effektivitet och ett brett utbud. Konkurrensen gäller också arbetskraften: företagen konkurrerar om anställda, och de anställda konkurrerar om jobben.
Konkurrensen kan sättas ur spel om ett företag får monopol eller om några få delar upp marknaden i ett oligopol. Därför har kapitalistiska ekonomier lagar mot karteller och sammanslagningar som hämmar konkurrensen. I Sverige övervakar Konkurrensverket detta.
Kapitalism och marknadsekonomi: vad är skillnaden?
Orden används ofta som synonymer, men de betyder inte samma sak. Marknadsekonomi handlar om hur produktionen samordnas, genom marknader. Kapitalism handlar dessutom om vem som äger produktionsmedlen. Göran Therborn uttrycker i tidskriften Tiden det som att kapitalism förutsätter marknadsekonomi, men inte tvärtom.
Det finns flera former av kapitalism:
| Form | Kännetecken |
|---|---|
| Laissez-faire-kapitalism | Liten eller ingen statlig reglering. Uttrycket är franska och betyder “lämna ifred”. |
| Blandekonomi | Marknaderna styr det mesta, men staten reglerar och står för välfärd och infrastruktur. Den vanligaste formen. |
| Statskapitalism | Kapitalistisk ekonomi med omfattande statligt stöd, ägande eller kontroll. |
| Finanskapitalism | Finanssektorn och finansiella vinster har en dominerande roll i ekonomin. |
Sverige är ett exempel på blandekonomi: privata företag står för större delen av produktionen, medan skatterna finansierar bland annat skola och vård.
Kapitalismens historia i korthet
Före kapitalismen var många europeiska länder feodala. Marken ägdes ofta av adeln och brukades av egendomslösa arbetare, och de flesta levde på avkastningen från jorden. Kapitalismen fick sitt moderna uttryck under den industriella revolutionen, som inleddes i 1700-talets Europa. I Manchester växte textilindustrin fram i slutet av 1700-talet.
Under 1800-talet nådde industrialiseringen de flesta länder i Europa. Människor flyttade från landsbygden till städerna och fick lön för sitt arbete i fabrikerna. Lönearbetet kom att dominera ekonomin, och i början av industrialiseringen arbetade många upp till 16 timmar om dagen, även barn. Social och politisk oro, bland annat revolutionerna 1848, ledde till reformer: kortare arbetstid, pensioner, skolgång och sjukvård. Kapitalismen kom därefter att fungera under statliga regleringar och avtal med fackföreningar.
Under 1970- och 1980-talen fick idéer om friare marknader större utrymme. Friedrich von Hayek fick ekonomipriset till Alfred Nobels minne 1974 och Milton Friedman 1976. Mot slutet av 1900-talet ställde flera länder om i kapitalistisk riktning, till exempel Kina efter 1978 och Indien från 1990.
Räkneexempel: vinst, risk och mervärde
Exemplet är förenklat och beloppen är valda för att visa mekaniken.
Anna startar ett bageri och satsar 100 000 kronor av sitt sparade kapital på ugnar och lokal. Hon anställer två bagare. Under året säljer bageriet bröd för 600 000 kronor. Löner, mjöl, hyra och el kostar 540 000 kronor.
| Belopp | |
|---|---|
| Försäljning | 600 000 kr |
| Kostnader | 540 000 kr |
| Vinst | 60 000 kr |
| Vinst i procent av insatsen (60 000 / 100 000) | 60 % |
Vinsten är ersättningen för att Anna tog risken. Hade försäljningen bara blivit 500 000 kronor hade bageriet gått med 40 000 kronor i förlust, och Anna hade fått stå för den.
Samma siffror kan läsas på ett annat sätt. Enligt marxistisk teori skapar bara arbete nytt värde. Bagarna producerar bröd som är värt mer än deras löner, och det överskottet, mervärdet, tar kapitalisten som profit eftersom hon äger produktionsmedlen. Det är samma bokföring, men två helt olika förklaringar till varför vinsten finns.
Kritik mot kapitalismen
Kapitalismen har kritiserats från många håll. De vanligaste argumenten är:
- Ojämlikhet. De som äger företag och tillgångar får en större del av kakan än de som arbetar åt dem. Det kan skapa stora ekonomiska klyftor och fattigdom. Hur inkomstskillnader mäts går lektionen om ginikoefficienten igenom.
- Ekonomiska kriser. Kritikerna menar att kapitalismen präglas av ständiga svängningar mellan hög- och lågkonjunktur. I en lågkonjunktur minskar inkomsterna och arbetslösheten ökar. Börskraschen på Wall Street 1929 blev inledningen på en världsdepression, och i oktober 2008 spred sig en finanskris från USA till resten av världen. Hur konjunkturen mäts förklaras i lektionen om BNP och konjunktur.
- Miljöpåverkan. Miljörörelsen och socialister menar att jakten på vinst och tillväxt har lett till miljöförstöring och global uppvärmning.
- Makt hos ett fåtal. Konkurrensen kan leda till att några få storföretag tar över marknaden.
Den mest kända kritikern är Karl Marx. Han ansåg att kapitalismen skapat en materiell utveckling utan motstycke i historien, men också ökande klassmotsättningar och återkommande kriser. I Kommunistiska manifestet beskrev Marx och Friedrich Engels kriserna som ett återkommande inslag i kapitalismen. De förespråkade gemensamt ägande av produktionsmedlen, en tanke som blev grunden för marxism, socialism och kommunistiska rörelser.
Försvararna svarar att kapitalismen driver innovation, skapar välstånd och främjar individuell frihet. Ekonomer inom den österrikiska skolan menar dessutom att konjunkturcyklerna orsakas av att staten för en expansiv kreditpolitik, inte av kapitalismen själv.
Vanliga missförstånd om kapitalism
- “Kapitalism och marknadsekonomi är samma sak.” Inte riktigt. Marknadsekonomi beskriver hur produktionen samordnas. Kapitalism säger också att produktionsmedlen ägs privat.
- “I ett kapitalistiskt land har staten ingen roll.” Nästan alla kapitalistiska länder är blandekonomier med skatter, välfärd och lagar mot monopol.
- “Kapitalist är bara ett skällsord.” Ordet var ursprungligen nedsättande men används i dag både positivt och negativt. Rent tekniskt är en kapitalist någon som investerar sparat kapital för att få avkastning.
Vanliga frågor om kapitalism
Vad är motsatsen till kapitalism?
Socialism brukar ställas mot kapitalism. Socialismen förespråkar kollektivt eller statligt ägande av produktionsmedlen och strävar efter större ekonomisk jämlikhet. I en planekonomi bestämmer staten vad som ska produceras, i stället för marknaden.
Är Sverige ett kapitalistiskt land?
Sverige har en blandekonomi. De flesta företag ägs privat och marknaden styr större delen av produktionen, men en stor offentlig sektor finansieras med skatter.
Vem myntade ordet kapitalism?
Enligt Wikipedia användes ordet kapitalism av författaren William Thackeray 1854, i betydelsen kapitalägande. Ordet kapitalist fanns redan 1792.
Vad är antikapitalism?
Antikapitalism är ett samlingsnamn för rörelser och ideologier som vill ersätta eller kraftigt begränsa kapitalismen. Dit hör bland annat marxism, vissa former av anarkism och delar av miljörörelsen.
Mer om kapitalismen
Kapitalismen och de politiska ideologierna
Kapitalism är ett ekonomiskt system, men ordet hänger tätt ihop med politik. Liberalismen försvarar i regel kapitalismen och äganderätten. Socialismen och kommunismen vill ersätta privat ägande av produktionsmedlen med gemensamt ägande. Inom anarkismen anser individualanarkister att profit är ett ekonomiskt tvång, eftersom arbetaren inte får förfoga över resultatet av sitt arbete. Marxistiska kritiker har även kopplat kapitalismen till kolonialism, imperialism och fascism, en tolkning som är omstridd.
Weber och kapitalismens anda
Flera av 1900-talets stora samhällsvetare försökte förklara kapitalismens uppkomst. Max Weber hävdade i Den protestantiska etiken och kapitalismens anda (1905) att protestantismen gjorde disciplinerat arbete och sparsamhet till en religiös plikt, vilket gynnade sparande och investeringar. Werner Sombart skrev Den moderna kapitalismen (1902) och Joseph Schumpeter Kapitalism, socialism och demokrati (1943).
Varför ordet var ovanligt under kalla kriget
Under det kalla kriget och högkonjunkturen på 1950- och 60-talen användes ordet kapitalism i Västeuropa och Nordamerika nästan bara av socialistiska och kommunistiska kritiker, enligt Göran Therborn. Borgerliga politiker föredrog ordet marknadsekonomi. Efter Sovjetunionens upplösning har ordet tappat mycket av sin politiska laddning, och i USA använder företagsledare det gärna om sin egen verksamhet.