Penningmängd är den totala mängden pengar som finns i en ekonomi vid en viss tidpunkt. Riksbanken beskriver penningmängden som ett mått på de likvida medel som cirkulerar i ekonomin, alltså pengar som hushåll och företag snabbt kan använda för att betala. Dit hör sedlar och mynt, men den allra största delen är pengar på konton i banker.
Lektionen bygger vidare på styrräntan och penningpolitiken och på lektionen om inflation. Här handlar det om själva pengarna: vad som räknas som pengar, hur de uppstår och varför centralbanker bryr sig om hur mycket pengar som finns.
Vad är penningmängden?
Det finns ingen enda definition av vad som är pengar. En sedel i plånboken är det självklart, och pengarna på lönekontot fungerar på samma sätt eftersom du kan betala med dem direkt. Ett sparkonto med bindningstid eller en andel i en penningmarknadsfond går däremot inte att betala med lika snabbt. Därför mäts penningmängden i flera steg, från det smalaste måttet till de bredare.
I Sverige är det Statistiska centralbyrån (SCB) som på Riksbankens uppdrag beräknar penningmängden. SCB redovisar bland annat hur mycket penningmängden har förändrats jämfört med motsvarande månad året innan, i procent.
Hur mäts penningmängden: M0, M1, M2 och M3
De vanliga måtten bygger på varandra. Varje steg tar med allt från steget innan och lägger till pengar som är något mindre lättillgängliga.
| Mått | Vad som ingår |
|---|---|
| Sedlar och mynt (tidigare M0) | Sedlar och mynt hos svensk allmänhet |
| M1 | Sedlar och mynt plus avistainlåning, alltså pengar på till exempel lönekonton och sparkonton utan villkor, i svenska monetära finansinstitut (MFI) och Riksgäldskontoret |
| M2 | M1 plus inlåning med vissa villkor från svensk allmänhet |
| M3 | M2 plus repor, andelar i penningmarknadsfonder och räntebärande värdepapper med en löptid på upp till och med två år, utgivna av svenska MFI och ägda av svensk allmänhet |
Monetära finansinstitut är bland annat banker, bostadsinstitut och finansbolag. “Allmänheten” betyder hushåll och företag, inte banker eller staten. Måtten används för att se hur pengarna förändras: växer M1 snabbt har hushåll och företag fått mer pengar som de genast kan använda.
Hur skapas nya pengar?
Det är bara centralbanken, i Sverige Riksbanken, som får ge ut sedlar och mynt. Ändå är det inte sedeltryckning som står för den största delen av penningmängden. De flesta pengar uppstår när banker lånar ut.
När en bank beviljar ett lån sätter den in beloppet på låntagarens konto. Ingen annan har fått mindre pengar på sitt konto, men låntagaren har fått mer. Inlåningen hos allmänheten har alltså ökat, och därmed penningmängden. När lånet sedan amorteras krymper penningmängden igen. Banker lånar oftast ut mot säkerhet, till exempel en bostad, och därför påverkar bolånen penningmängden mycket. Hur ett bolån med amorteringskrav fungerar för ett hushåll tas upp i privatekonomikursen.
Bankerna kan inte låna ut hur mycket som helst. I Sverige begränsas utlåningen av kapitaltäckningskrav, som innebär att en bank måste ha ett visst eget kapital i förhållande till hur riskfyllda lånen är.
Hur kan centralbanker påverka penningmängden?
Centralbanker styr inte penningmängden direkt med en knapp. De påverkar hur mycket hushåll och företag vill och kan låna. Enligt Ekonomifakta påverkar Riksbanken penningmängden främst på två sätt:
- Styrräntan. Lägre räntor gör det billigare att låna, vilket ökar kreditgivningen och penningmängden. Högre räntor minskar efterfrågan på lån och brukar därför dämpa ökningen av penningmängden.
- Köp och försäljning av obligationer. När Riksbanken köper obligationer, till exempel statsobligationer, ökar penningmängden och räntorna pressas nedåt. När Riksbanken säljer obligationer minskar penningmängden och räntorna stiger.
Det andra verktyget kallas ofta kvantitativa lättnader när centralbanken köper obligationer i stor skala. Riksbanken använde det bland annat under pandemin.
Penningmängd och inflation: hur hänger de ihop?
Den klassiska tanken är enkel: om penningmängden ökar snabbare än mängden varor och tjänster i ekonomin, och allt annat är lika, stiger den allmänna prisnivån. Det är grunden i monetarismen, en skola inom nationalekonomin som för några decennier sedan hade stort inflytande.
Under de senaste decennierna har sambandet varit svagare. En studie från Örebro universitet, som publicerades i januari 2025 och bygger på svenska data från år 1620 fram till 2021, kom fram till att penningmängden inte hade hjälpt särskilt mycket för att förutsäga inflationen under de 400 åren. Studien visar ändå några tydliga tillfällen där stora ökningar av penningmängden följdes av hög inflation, bland annat åren 1718, 1809 och 1918. Den stora effekten av sådana extrema ökningar kom på kort sikt, inom det närmaste året.
I dag baserar Riksbanken och andra centralbanker sina inflationsprognoser på många ekonomiska faktorer, och penningmängdens tillväxt är bara en av dem. Hur inflation mäts med KPI och KPIF går lektionen om inflation igenom.
Räkneexempel: så ökar ett lån penningmängden
Exemplet är förenklat och beloppen är valda för att visa mekaniken. Tänk dig en ekonomi med tre hushåll.
| Hushåll | Sedlar och mynt | Lönekonto (avistainlåning) |
|---|---|---|
| A | 2 000 kr | 40 000 kr |
| B | 1 000 kr | 30 000 kr |
| C | 0 kr | 20 000 kr |
| Summa | 3 000 kr | 90 000 kr |
M1 är sedlar och mynt plus avistainlåning: 3 000 + 90 000 = 93 000 kronor.
Hushåll C lånar 100 000 kronor av banken för att köpa en bil. Banken sätter in pengarna på C:s lönekonto. Avistainlåningen blir 190 000 kronor och M1 blir 3 000 + 190 000 = 193 000 kronor. Penningmängden har ökat med 100 000 kronor, utan att en enda sedel tryckts.
När C betalar bilhandlaren flyttas pengarna bara från ett konto till ett annat, så M1 ändras inte. Först när C amorterar på lånet minskar penningmängden igen.
Vanliga missförstånd om penningmängden
- “Penningmängden är alla sedlar som Riksbanken har tryckt.” Nej. Sedlar och mynt är bara en liten del. Den största delen är inlåning i banker.
- “Mer pengar ger alltid högre inflation.” Inte automatiskt. Växer ekonomins produktion lika snabbt som penningmängden behöver priserna inte stiga.
- “Pengar försvinner när de används.” När du betalar byter pengarna bara ägare. Penningmängden minskar när lån betalas tillbaka eller när centralbanken drar in pengar.
Vanliga frågor om penningmängd
Vem räknar ut penningmängden i Sverige?
SCB beräknar penningmängden på uppdrag av Riksbanken och publicerar statistiken varje månad.
Vad är skillnaden mellan M1 och M3?
M1 är pengar som går att använda direkt: sedlar, mynt och inlåning utan villkor. M3 är bredare och tar även med bland annat inlåning med villkor, andelar i penningmarknadsfonder och kortare räntebärande värdepapper.
Varför ökar penningmängden över tid?
Enligt Ekonomifakta beror det dels på att varor och tjänster blir dyrare, dels på ekonomisk tillväxt. En större ekonomi behöver mer pengar för alla betalningar.
Kan penningmängden minska?
Ja, till exempel när hushåll och företag betalar av fler lån än de tar, eller när centralbanken säljer obligationer.
Mer om penningmängden
Kontanternas minskande andel
Ekonomifakta konstaterar att andelen sedlar och mynt i penningmängden har minskat i takt med att kortbetalningar blivit vanligare, medan andelen M1 har ökat de senaste decennierna. Det smalaste måttet säger därför allt mindre om hur mycket pengar som faktiskt används för betalningar.
Penningmängden och konjunkturen
Penningmängden kan påverka konsumtion, investeringar, räntor och i förlängningen den ekonomiska tillväxten. Snabb kreditgivning hänger ofta ihop med en högkonjunktur, medan lånen minskar när ekonomin bromsar in. Hur ekonomin svänger mellan hög- och lågkonjunktur förklaras i lektionen om BNP och konjunktur.
M2 i andra länder
I den svenska statistiken redovisas alla fyra måtten. M2 används främst som mått på penningmängden i euroområdet och i USA. Jämför du statistik mellan länder behöver du därför kontrollera vilket mått siffrorna gäller.