Resultaträkningen rad för rad

En resultaträkning svarar på en enda fråga: gick företaget med vinst eller förlust under året, och varför? Den gör det genom att lägga alla intäkter och kostnader i en bestämd ordning, så att varje rad drar av ytterligare en typ av kostnad tills det som återstår är årets resultat.

Vad det är

Resultaträkningen visar en sammanfattning av företagets totala intäkter och kostnader under räkenskapsåret, till skillnad från balansräkningen som i stället är en ögonblicksbild av vad företaget äger och är skyldigt på räkenskapsårets sista dag, något som balansräkningen går igenom.

Uppställningen börjar normalt med omsättningen, det vill säga värdet av allt företaget sålt under året, exklusive moms. Därifrån dras kostnaden för sålda varor och tjänster bort, vilket ger bruttoresultatet. Sedan dras rörelsens övriga kostnader bort, till exempel lokalhyra, löner och avskrivningar, det vill säga den del av en investerings kostnad som fördelas över flera år i stället för att belasta ett enda år. Det som återstår är rörelseresultatet. Efter det dras finansiella poster, som räntekostnader, samt skatt bort, och kvar blir årets resultat.

Avskrivningar hänger ihop med en bredare princip som kallas periodisering: att en intäkt eller kostnad bokförs i den period den faktiskt hör hemma i, inte nödvändigtvis i den period pengarna byter ägare. Köper företaget en maskin som ska användas i tio år är det periodisering som gör att kostnaden fördelas över de tio åren i resultaträkningen, i stället för att belasta enbart inköpsåret.

Periodisering handlar inte bara om avskrivningar. En hyra som betalas i förskott för hela nästa år, eller en intäkt som fakturerats men avser tjänster som ännu inte utförts, ska i normalfallet också periodiseras, så att kostnaden eller intäkten hamnar i den period den faktiskt hör till. Utan periodisering skulle resultaträkningen i stället spegla när pengar råkade betalas ut eller komma in, vilket sällan är samma sak som när värdet faktiskt förbrukades eller intjänades.

Varför det spelar roll

Utan periodisering och avskrivningar skulle resultaträkningen ge en missvisande bild av ett enskilt år: ett år med en stor investering skulle se ut som en katastrof, och året efter som orimligt bra, trots att maskinen ger nytta under hela sin livslängd. Genom att sprida ut kostnaden ger resultaträkningen en rättvisare bild av hur lönsam den löpande verksamheten faktiskt är.

Resultaträkningen är också det som gör det möjligt att räkna fram olika marginaler, nyckeltal som sätter ett resultat i relation till omsättningen. En vinstmarginal på till exempel 10 procent säger att av varje hundralapp i omsättning blir tio kronor kvar som vinst, vilket gör det möjligt att jämföra lönsamhet mellan år, eller mellan företag av olika storlek.

För enskilda näringsidkare med relativt liten verksamhet finns en förenkling: ett förenklat årsbokslut får upprättas av den vars nettoomsättning normalt understiger 3 miljoner kronor, och det består just av en resultaträkning och en balansräkning, utan de mer omfattande tilläggsupplysningar som större företag behöver lämna.

Räkna själv

Ett litet tjänsteföretag hade under året en nettoomsättning på 1 200 000 kronor. Tabellen visar resultaträkningen rad för rad ned till årets resultat, och rörelsemarginalen räknad på rörelseresultatet.

Rörelsemarginalen räknas som rörelseresultatet delat med nettoomsättningen: 300 000 delat med 1 200 000 blir 0,25, alltså 25 procent. Av varje hundralapp i omsättning blev alltså 25 öre kvar som rörelseresultat, innan räntor och skatt räknats bort.

Vanliga missförstånd

• Att rörelseresultat och årets resultat är samma sak. Rörelseresultatet kommer före räntor och skatt, årets resultat kommer efter, och skillnaden kan vara betydande om företaget har mycket lånat kapital.
• Att en stor avskrivning betyder att pengar faktiskt lämnat företaget det året. Avskrivningen är en periodisering av en tidigare investering, inte en ny utbetalning.
• Att omsättning och vinst är samma sak eller ens är i samma storleksordning. Ett företag kan ha hög omsättning och låg eller negativ vinst om kostnaderna äter upp intäkterna.
• Att det förenklade årsbokslutet är tillgängligt för alla företagsformer. Det gäller enskilda näringsidkare vars nettoomsättning normalt understiger 3 miljoner kronor, inte aktiebolag eller handelsbolag.
• Att periodisering bara är något som görs vid årsbokslutet. Principen gäller löpande, varje gång en kostnad eller intäkt egentligen hör till en annan period än den den betalas eller faktureras i.