Dröjsmålsränta är den extra ränta en borgenär, till exempel ett företag eller en långivare, får ta ut på en skuld som inte betalats senast på förfallodagen. Den läggs till utöver den ursprungliga skulden och börjar löpa från den dag betalningen skulle ha varit gjord.
Ett exempel: en faktura på 5 000 kronor med förfallodag den 1:a i månaden betalas inte förrän 30 dagar senare. Under den tiden löper en dröjsmålsränta på skuldbeloppet, som läggs ovanpå de 5 000 kronorna och gör den slutliga summan att betala något högre.
Dröjsmålsränta är något annat än en påminnelseavgift eller en inkassoavgift, som i stället är en fast administrativ kostnad för att en betalning uteblivit. Dröjsmålsräntan är i stället en löpande kostnad som växer för varje dag skulden är obetald, och den kan förekomma tillsammans med sådana avgifter, inte i stället för dem.
En vanlig sammanblandning är att tro att det räcker att betala en påminnelseavgift för att skulden ska vara reglerad. Så länge själva skuldbeloppet inte är betalt fortsätter dröjsmålsräntan att löpa oavsett om en påminnelseavgift också har betalats.