Realräntan visar vad en räntesats faktiskt betyder för köpkraften, till skillnad från den nominella räntan som bara visar räntan i kronor räknat. Den räknas i grova drag fram genom att ta den nominella räntan och dra bort inflationen under samma period. Är inflationen hög kan en räntesats som ser hög ut i kronor ändå innebära att köpkraften i praktiken minskar eller står still, medan en låg nominell ränta kan ge en positiv realränta om inflationen samtidigt är mycket låg.
Ett exempel: ett sparkonto ger 3 procent nominell ränta under ett år, och inflationen samma år är 5 procent. Realräntan blir då negativ, minus 2 procentenheter enligt den enkla tumregeln, vilket betyder att pengarna på kontot kan köpa mindre vid årets slut än vid årets början, trots att kontoutdraget visar en högre siffra i kronor.
En vanlig sammanblandning är att bara titta på den nominella räntan när sparande eller lån jämförs över tid, särskilt över perioder med olika inflation. En nominell ränta på 6 procent under en period med 6 procents inflation ger en realränta nära noll, medan samma 6 procent under en period med 1 procents inflation ger en betydligt högre realränta. Det är alltså sammanhanget, inte bara räntesatsen i sig, som avgör vad räntan faktiskt är värd.