BAS kontoplan är den gemensamma numrering av bokföringskonton som de allra flesta svenska företag använder. Varje konto har fyra siffror, och redan den första siffran säger vad kontot handlar om: 1 är tillgångar, 2 är eget kapital och skulder, 3 är intäkter och 4 till 8 är olika slags kostnader och finansiella poster. Den som kan läsa den logiken kan öppna nästan vilken svensk bokföring som helst och förstå var pengarna finns.
Vad BAS-kontoplanen är
En kontoplan är en förteckning över de konton som ett företag använder i sin bokföring. I lektionen om bokföringens grunder bokfördes varje affärshändelse på minst två konton, ett i debet och ett i kredit. Kontoplanen är listan som talar om vilka konton som finns att välja mellan och vad varje konto står för.
BAS-kontoplanen är en standardiserad sådan lista. Den tas fram av BAS-intressenternas förening, en ideell förening, och uppdateras varje år. Det finns ingen lag som tvingar ett företag att använda den. Företaget kan i stället skapa egna konton med egna nummer och namn, men de flesta väljer BAS eftersom den är anpassad till lagkraven och gör det enklare att lämna uppgifter och deklarera.
Numreringen följer ett fast mönster:
- Första siffran anger kontoklass, till exempel 1 för tillgångar.
- De två första siffrorna anger kontogrupp, till exempel 19 för kassa och bank.
- Den tredje siffran anger huvudkonto och den fjärde underkonto, så att alla fyra tillsammans pekar ut ett enskilt konto, till exempel 1930 som är företagskontot på banken.
Kontoklasserna i BAS-kontoplanen
| Kontoklass | Innehåll | Hamnar i |
|---|---|---|
| 1 | Tillgångar: immateriella, materiella och finansiella anläggningstillgångar, varulager, kortfristiga fordringar, kortfristiga placeringar, kassa och bank | Balansräkning |
| 2 | Eget kapital, obeskattade reserver, avsättningar, långfristiga skulder och kortfristiga skulder | Balansräkning |
| 3 | Rörelsens intäkter: nettoomsättning och övriga rörelseintäkter | Resultaträkning |
| 4 | Kostnader för varor, material och vissa köpta tjänster, till exempel handelsvaror och råvaror och förnödenheter | Resultaträkning |
| 5 och 6 | Övriga externa rörelsekostnader, till exempel lokalhyra, telefon och reklam | Resultaträkning |
| 7 | Personalkostnader, av- och nedskrivningar och övriga rörelsekostnader | Resultaträkning |
| 8 | Finansiella intäkter och kostnader, bokslutsdispositioner, skatt och årets resultat | Resultaträkning |
Tabellen är värd att lära sig utantill. Kontoklass 1 och 2 är samma sak som balansräkningen: vad företaget äger och hur det har finansierats. Kontoklass 3 till 8 är resultaträkningen: intäkter och kostnader under året.
Varför det spelar roll
BAS-kontoplanen är byggd så att bokföringen går att ställa upp som resultat- och balansräkning enligt årsredovisningslagens uppställningsformer. När kontona redan är sorterade i rätt grupper kan ett bokföringsprogram summera dem rakt in i rätt rad i bokslutet, och samma struktur används när uppgifter lämnas till Skatteverket och SCB.
Den gemensamma numreringen gör också att en redovisningskonsult, en revisor eller en ny ekonomiansvarig slipper lära sig ett nytt system för varje företag. Konto 1930 betyder företagskontot i banken i nästan alla svenska bokföringar, och kontogrupp 24 till 29 betyder kortfristiga skulder.
Räkna själv
Ett företag säljer en tjänst för 10 000 kronor plus 25 procent moms mot faktura. Kunden betalar senare in hela beloppet på företagskontot. Samma månad betalar företaget en lokalhyra på 8 000 kronor från banken. Så ser konteringen ut med konton ur BAS-kontoplanen:
| Händelse | Konto | Debet | Kredit |
|---|---|---|---|
| Faktura skickas | 1510 Kundfordringar | 12 500 kr | |
| 3001 Försäljning | 10 000 kr | ||
| 2610 Utgående moms | 2 500 kr | ||
| Kunden betalar | 1930 Företagskonto | 12 500 kr | |
| 1510 Kundfordringar | 12 500 kr | ||
| Hyran betalas | 5010 Lokalhyra | 8 000 kr | |
| 1930 Företagskonto | 8 000 kr | ||
| Summa | 33 000 kr | 33 000 kr |
Titta på första siffran i varje konto. Fordran (1) och bankkontot (1) är tillgångar, momsen (2) är en skuld till staten, försäljningen (3) är en intäkt och hyran (5) en kostnad. Debet och kredit blir lika stora, 33 000 kronor, precis som de ska. Hur momsen räknas går lektionen om moms igenom, och varje rad ovan ska kunna styrkas med en verifikation.
Vanliga missförstånd
- Att BAS-kontoplanen är obligatorisk. Den är frivillig. Bokföringsskyldigheten är lagstadgad, men valet av kontoplan är företagets eget.
- Att alla konton i kontoplanen ska användas. BAS är detaljerad för att fungera för både stora och små företag. Ett litet företag behöver bara en bråkdel av kontona.
- Att kontoklass 2 bara är skulder. Den rymmer också eget kapital, obeskattade reserver och avsättningar.
- Att kontonumret säger något om beloppets storlek eller om det är plus eller minus. Numret säger bara vilken sorts konto det är. Om en post står i debet eller kredit avgörs av affärshändelsen.
- Att en kontoplan från ett äldre år alltid går att använda oförändrad. Kontoplanen uppdateras årligen, och ibland får konton ny placering eller ändrad innebörd.
Mer att veta om kontoplanen
Anpassad kontoplan: välj färre konton
I bokföringsprogram väljer företaget vilka konton ur BAS som ska vara aktiva. Resultatet kallas en anpassad kontoplan. Ju färre konton som används, desto lättare blir redovisningen att följa och analysera. Har flera personer olika uppfattning om vilket konto en viss kostnad hör hemma på blir bokföringen snabbt spretig, och då är ett mer övergripande konto ofta bättre än två snarlika.
Konteringsinstruktioner och Bokföringsboken
Till varje konto finns konteringsinstruktioner som beskriver vad som ska bokföras där och vad som inte ska det. Kontering betyder just att välja konto för en affärshändelse. BAS ger ut Bokföringsboken, som uppdateras varje år och innehåller konteringsinstruktioner och bokföringsexempel. Den som är osäker på var en post hör hemma hittar svaret där snarare än i kontots namn.
BAS-kontoplanens historik
Den första BAS-kontoplanen, BAS 76, gavs ut 1976 i samband med en ny bokföringslag. Den utvecklades av Svenska Arbetsgivareföreningen och Industriförbundet, med Sveriges Mekanförbunds M-kontoplan som föregångare. Sedan 2003 uppdateras kontoplanen varje år och får namn efter året, och sedan 2000 ägs arbetet av BAS-intressenternas förening.
Kontoplan för mindre verksamheter
För enskilda näringsidkare och andra små verksamheter finns förenklade varianter med färre konton. Principen är densamma: fyra siffror och samma kontoklasser, men bara de konton som en liten verksamhet normalt behöver. Den som senare växer kan gå över till den fullständiga kontoplanen utan att lära om, eftersom numreringen är gemensam.